Brandkvinnan

Det känns lite bättre nu. Mamma och jag löste korsord som Daniel och jag började på.
Sen lite senare satt jag jämte pappa när han fortsatte på korsordet. Satt där och lutade huvet mot hans överarm.
Ibland pillade han i mitt hår som e så gott.
När vi tittade på tv så masserade mamma min friska fot. Det behövde jag.
Alltid när jag var yngre så klagade kompisar på sina föräldrar och bråkade. Jag fattade inte varför. Jag hade(har) två underbara föräldrar så varför ska man bråka med dom? Jag skämdes inte att gå på stan med dom.
Jag lägger huvet i deras knän även om jag snart fyller nitton. Ibland ger jag dom fortfarande gonattkram.
Vad skulle man göra utan sina föräldrar?

Idag har fossingen bultat och ömmat även om jag tagit piller. Även om jag suttit still.
Nu ska jag försöka sova.
Take care...