Brandkvinnan

Snacka om att det var konstigt att jobba kvällen. Man började jobba när de flesta gick hem. Sen var vi bara 5 st på hela kvällen.
Det är lite bättre nu på jobb.

Hade faktiskt riktigt kul när I och jag stod jämte varandra och demonterade. Ett bildrör var på väg upp i kvarnen men jag hann stoppa i tid. Den kvarnen får inte mala nåt annat än trä och plast...
Men sen skulle man ju hämta fanskapet där uppe. Kan säga att I låg dubbelvikt över mina "graciösa" försök.. Sen trodde jag att hon skulle tappa luften när jag höll på att trilla av den förbaskade vingliga stegen. Det gick ju inte lättare med att jag oxå skrattade så stegen vinglade ännu mer.. Ja jesus...

Lyssnar på: Taylor Hicks - Do I Make You Proud


Cyklade en bra sväng i söndags och en sväng igår innan jobbet. Men idag ska jag ta inlines lite tidigare. Var inte lätt att jobba igår när jag inte återhämtade mig riktigt.
Trött blev jag som fasens på slutet när det var så mörkt ute. Det är ju redan mörkt vid kvart över tio.

Jag på lille Raston.


Ska nog ut i trädgården och tänka på annat. Usch det känns inte alls bra i magen. Man vill nypa sig i armen och hoppas det var en dröm alltihopa.
Raderade allt jag skrev de senaste två inläggen om det som har hänt. Ifall fel person läser.

Ha´de fint allesammans

Jag avlider snart.
*raderat*

Nu ska jag nog göra nåt vettigt idag.
Köpte ju tre pc-spel, två dvd, Carolas album, en innebandyklubba med tre bollar. Lite flytta hemifrån saker, brännaskivor, ram till fotot på Ludde. Godis och läsk...

Bion igår var väl hyfsat. Han var så söt, Collin Farrell alltså. Och så var det härligt ljud i bion när de körde med den fina sportbilen och när de snipade(krypskytt). Det bara vibrerade i jeansen.*höhö*

Det är bättre nu.
Jag har fått två månader förlängt på jobbet.
Ska titta på bio. Miami Vice.

Har hängt med till hästen några ggr. Hjälpte Ida att bada honom igår. Satt lite barbacka på honom. Snacka om att få gresa*tjockis*.
Och när jag skulle hoppa upp på nordisen häromdagen så spräckte jag greset på ridbyxorna*ops*..

Sa jag att jag har en ny mobil?
En V600i. Fick den när jag förlängde mitt abonnemang. Så nu betalar jag 20 kr mindre i månaden även jag har en ny mobil. Bra affär tycker jag.

Trött idag. Jobbade extra från 7 till 12... Men sen blir det sovmorgon hela veckan. Börjar kvart i två...

Lyssnar på: Patrik Isaksson - Innan klockan slår

Idag skulle Ludde fyllt 14 år.
Det är så tomt. Särskilt när man kommer hem själv. Han höll en alltid sällskap.

Jag trodde inte jag skulle må värre.
Det kändes bättre med att någon snackat skit om en, började glömma det.
Men idag kom chefen och gick till var och en om skiften. Så sa hon att hon hade hört hur det egentligen är med att jag pratar på arbetstid. Då blev jag lättad att äntligen jag får rättvisa.
Men då säger hon att jag pratade mycket när jag stod jämnte någon men arbetade jättebra när jag var själv.

Jag ville bara försvinna. Jag tyckte det var orättvist. Det var aldrig jag som började prata, men var det någon som pratade med en svarade man ju på tilltal och försökte vara trevlig för att vara uppskattad.
Jag kan lova och svära att jag inte började prata med någon i godan ro.
Så de som pratade med mig säger nu till chefen att jag pratar mycket på arbetstid. Jag tycker det är så orättvist. Jag litar inte på en j*vel längre.
Utom M då. Han klappade mig på kinden och undrade hur det var med mig idag. Och så en rast la han mitt huvud på hans axel. Han är så himla go. Undra om han förstår att jag inte är så jätteglad just nu. Då förstår han mer än familj och vänner iaf.

Jag vet inte alls hur jag ska rycka upp mig.
Funderar på att festa stenhårt och hoppas man hittar någon pojke som kan trösta en.

Fan vad det var drygt att gå upp klockan fem idag...
Pissväder.

Och det var ju inte kul att gå till jobb när man inte visste vem det var som ljugit till chefen. Men jag tror jag vet vem det var. Men det var nog inte M som jag trodde från början. Fick ett par kramar av honom idag och han frågade hur jag mådde. Han vet nog om att jag grät för EG efter jag kommit från chefen. Usch jag har blivit en sån mesig typ. Så mesig att jag skäms för mig själv.
Men det känns mycket bättre när han håller om en ibland. Någon tycker ju om en iaf.

Dagens låt: Jessy - Dancing In The Dark eller även feat Mickey Modelle

Vad är det med mig?

Jag var inte alls sugen på att åka till brandstationen idag. Men jag gjorde det iaf.
Jag (vi) städade hela dagen. Lite tet var det men inte så mycket.

Jag måste ha problem. Det som jag tyckte var så roligt innan orkar jag inte bry mig om. Jag börjar gråta nästan hur och när som helst. Jag vaknar tidigt, svårt att sova. Sover oroligt. Tycker jag är värdelös och ful.
Ingen läser min blogg längre så jag kan väl skriva vad som helst.


Men snart ska väl allt vara över. Snart får jag sova så länge jag vill.

Rihanna - Unfaithful

Visst är han fin?
Red honom i torsdags och igår. Så härlig. Igår så tog Ida en fjording och red upp till Raston medan jag gjorde iordning honom. Vi red en långtur. Eller ja, så långt vardet ju inte för min och Rastons del. Men han blev lite svettig.

Igår gjorde jag även en hjälteinsats på väg upp till hästen.
Såg en löstravande häst på vägen. Stannade bilen och tog på varningsblinkers. Hästen kom mot mig på andra sidan så jag börjar prata med den men den skulle öka förbi mig. Precis när den var någon meter vid sidan om mig sliter jag tag i tygeln och drar till. Den stora hästen, ja den var större än Raston,  stannade kvickt. Sen kom den stackars tjejen gråtans och så fick jag hjälpa henne upp. Hon hade väl blivit avkastad när hon red barbacka eftersom hela armbågen var utan hud...

Tur att jag körde förbi i rätt stund. Inte bra med lösa hästar på vägarna.

Jag ska ev få två månaders förlängt. Pratade med chefen.
Däremot så sa hon att någon hade sagt att jag hade stått och pratat mycket  med M (som slutade för en månad sen) på arbetstid. Jag bara stod och gapade framför chefen. En sak om det varit sant. Då hade jag tagit det som en varning för hon sa att jag skulle tänka på det. Men när det inte stämmer. Det ända jag har pratat med honom det är när jag behövde hjälp om jobbet.
Fan jag mådde så jädra dåligt. Jag litar inte på någon nu. Chefen sa att det beror på hur de andra på jobbet tycker om mig ifall jag får vara kvar.
Så där nere gäller det visst att slicka folk i arslet om man vill vara kvar och hoppas ingen drar någon lögn för chefen utan jag vet om det. Chefen är så dum så hon tror ju på det utan att fråga personen det gäller.*åååhh*
Fan vad arbetslivet är skevt.

Tack och lov att jag ska till brandstationen imorgon. Mitt självförtroende är inte det bästa.

Åkte lastbil med systeryster idag i lastbilen från studentåket. Kul att åka lite större bil än brandbil ;o)

Gissa vad!!?

Jag ska börja jobba skift nästa vecka. Börjar klockan sex. Alltså jag har ju bara två veckor kvar efter denna veckan. Det betyder att jag kommer vara kvar lite till ;o) Inte illa va?

Men fasikens vad trött jag kommer vara. Gå upp klockan 5 varje dag i en vecka. Men å andra sidan. Börja kl två andra veckan är inte fy skam. Sovmorgon en hel vecka. Det har jag inte haft på lääänge.

Åkte mina nya inlines i förgår. Snacka om att det gick undan :o)

Igår regnade det och idag har det med regnat. Men nu är det uppehåll så jag ska snart premiärspringa efter skadan. Jag kunde inte springa på stig med massa rötter när jag var ute och gick häromdagen. Så det får bli grusväg för min del.

Jag bara väntar på att deltid ska ringa och be mig komma och testa mig. Ska simma 200 m oxå. Men det behöver jag nog inte oroa mig för. Inget styrketest typ armhävningar behöver man inte heller göra. Det är alltså bara kondisen de testar...

Idag är jag glad. Glad så att det pirrar i magen.

Deltidarnen J kom till jobbet från semestern idag och undrade om han jag ringde hade hört av sig om detta med deltid.
Det har han inte.
Men då fick jag reda på av J att de hade pratat om att ringa stationen i Karlshamn och fråga hur mycket utbildning jag har ifall jag kan börja direkt utan utbildning.
-Men jag har ju bara rökdykt två ggr påpekade jag.
-Är du rädd eller? frågade han.
-Nä sa jag.
-Du kan rökdyka med mig så ordnar det sig. Då får lära dig allt eftersom.

G u l p. . .

Nu börjar jag bli liiite nervös. Och jag måste hårdträna nu när foten verkar må bra. Har inte haft ont i den på en vecka iaf.
Jag måste få upp kondisen innan jag ska testa mig. Hjälp... snart är det pao rikigt.
Om jag nu är tillräckligt utbildad enligt deltid. Och vad de på stationen säger*hehe*. Jag får förvarna dom på söndag. De vet ju inte ens om att jag ska bli deltidare. Tänkte ju överraska dom om jag nu blev det.


Vaknade inatt av ett jädra regn. Trodde ju att det skulle läcka in genom taket tillsist.

Igår kollade vi upp en paintbollbana i Idas skog. Det kommer bli såå bra. Jag längtar tills jag tar på mig m90-stället och krigsmålning*höhö*.

Idag köpde jag inlines så ikväll ska det åkas med brorsan. Jag kommer glida lätt nu :o)

Men det har ändå inte varit min dag idag. Slog mig på fingrarna med hammaren, slog mig med kinden med hammaren (inga frågor tack) och sen slog jag till andra kinden med sopkvasten.
Som om det inte vore nog stack jag mig på glas som gick rätt igenom handsken*grr*. Men det var inte så farligt som det kunde blitt.
Och när brorsan och jag skulle tävla vid ett par rödljuse för jag växelknoppen i handen.  Alltså jag har overdrive. Femmans växel är en knapp som sitter på knoppen.  Jag drog ut kablarna.
Som tur är han man en bror som nyss kommit från sitt jobb. Han hade lixom verktyg runt midjan så han fixade det utanför mammas jobb.
 
Lyssnade i bilen idag: Carola - På egna ben

...himlen är grå.

Den låten av Lasse Stefanz stämmer rätt bra. För regnet har vräkt ner här idag. Typiskt Sveriges väder. Allt eller inget.

Jag hade korten på Ludde på köksbordet när mamma kom hem. Hon började gråta så jag oxå började. Sen grät vi tillsammans.

7 % av mina vänner tycker jag är en tuffing på Lunar.
7 % tycker jag är hård som sten.
3 % cooling.

Nja jag vet inte riktigt. Känner de mig verkligen? Eller är jag så bra att dölja känslor?
Jag är väl inte alls hård som sten om man gråter efter en hund?

Fia går på databordet nu. Hon tycker det är mycket mer plats att terra lillmatte. Så kelet så.

Nähe de gör väl tacos där nere.

Fick min plattskärm idag. Snacka om lätt, och tunn...
Jag har fått mycket plats över på databordet :o) Nu kommer skärmen längre bort så det blir bättre för ögona..

Cyklade till jobbet idag. Har ju kört bil ett par veckor för förkyldningen och lathet.
Men jag har ju motionerat på jobb och när jag kommit hem.

Idag fick jag stå lite vid försorteringsbordet. Det är det roligaste på jobb. Slita och dra massa skit. Fast visst, ibland är det äckligt skit. Hörde av kollegorna att de en gång hittat nån pryl från reningsverket, som ja, legat i riktig skit, då luktade det illa. Tur man inte fått nåt sånt i buren än.

Jag ger han svar på tal, han som verkar skeptiskt mot brandkvinnor.

När han får reda på att jag ska bli brandman säger han:
(ps. han har en sån dära ton som inte alls är positiv)
- Du ska inte bli deltidare då?
-Jo jag har redan ringt så de ska kontakta mig när nästa utbildning ska ske.
Tystnad några sekunder.
- Du ska inte göra lumpen då?
- Nej de har lagt ner civilplikten så det är ingen idé.
Sen blev han tyst, han hade inget mer att säga. Det låter inte myclet så, men det kändes så skönt att ha svar på tal.

Nästa dag börjar det pratas om ambulanssjukvårdare.
- Du ska inte bli ambulanssjukvårdare?
- Det är ett intressant jobb (sa jag nåt i den stilen).
Då blev han genast positiv att jag hade nåt annat i tankarna.
- Man behöver väl bara vara undersköterska för att köra ambulans, säger han.
- Onej nu måste man vara väldigt utbildad för att vara ambulanssjukvårdare.
Sen sa han inget mer om det.

Men hallå, menar han att jag först ska bli undersköterska, sjuksköterska och sen ytterliggare akutsjukvård och prehospital eller vad det heter. Jo det är ju bara dax att krysta ut en unge innan jag börjat jobba.

Nej tack. Har inte mina föräldrar (mamma) lyckats få mig på andra tankar med hot och nervärderingar på vad jag klarar av så ska inte ingen annan heller kunna stoppa mig.

PS. Han vet fortfarande inte om att jag varit på stationen i 3 ½ år och varit ute på snart 30 larm. Jag väntar på att han ska komma med någon dum kommentar. Ha..Ds.

Igår när jag skulle lasta ut buren stod jag med ryggen mot buren och slängde någonting. Då hör jag donk, donk...KABOOOM!!!
En stor tv ramlade rätt ner i betonggolvet så att bildröret gick i tusen bitar. Och de som vet så är det nån slags vakum i röret så det blir en riktig smäll när det går sönder. Hehe, snacka om att folk tittade bakom sig och jag flinade lite skamset.

Men jag behöver inte skämas, det händer alla. Dessutom ska jag vara glad att jag inte stod i vägen...

Idag ramlade "bara" en symaskin på ankeln. Tack och lov på den friska foten.

Igår gick jag nästan en timme i rask takt. I skogen då, i tshirt och shorts. En fästing kröp på mig*grr*.

Idag ska jag städa rummet, ev slipa bilen och sen ut och motionera.

Jag somnade vid ett-tiden igår natt. Sov fem timmar innan det var dax att gå upp... Men idag var det ännu segare att gå upp. *gäsp*

Skulle egenltigen slipa bilen igår men jag orkade inte. Lastade upp burar igår och idag. Tog väl kanske 13 igår och 10 idag. Idag fick jag även demontera lite. Det är kul att få lasta ur burarna. Fast de väger ju 300-500 kg st så lite kg hanterar man. Stark har jag blivit iaf*hihi*.

Kan göra 5 armhävningar nu. Alltså häva mig upp, inte de på golvet då. Sånna kan jag nog inte göra många av nu. Kunde ju lätt göra 25 riktiga (på tårna) innan.

Cyklade en sväng igår. Det var härligt att komma ut igen :o) Denna gången hade jag inte ont i foten efteråt.
Har inte alls ont i foten nu när jag inte bara står och demonterar hela dagarna. Skönt..

Min näsa är fortfarande täppt. Vet inte varför...

Det är en medelåldersman på jobbet som inte verkar tycka om att jag ska bli brandman.
Berättar mer om det senare.

Idag har jag möblerat om rummet. Iaf databordet. Blir bättre plats. Fast fönstret bländar i dataskärmen, jaja...

Drömmer om Ludde. Drömmer att jag klappar om honom och har honom i min famn. Läste på aftonbladet att husdjur hjälper mot depression. En person skrev att hennes hund tröstade henne när hon var ledsen.
Då gråter man för att han inte finns här längre och kan trösta en.

Jag vill så gärna skaffa en hund. En egen hund. Men det går ju inte förrens jag har fast jobb och eget boende och det dröjer ju ett bra tag till. Hur ska man hålla ut tills dess?

Vaknade halv sex idag av att en geting var i fönstret*sucka*.
Sen sov jag till halv 12. Gick och lade mig klockan 01.00 men iaf. Nu kommer man väl inte somna ikväll.

Nähe hoppa i badet och göra mig vacker(?)...

I’m not ready to back down
I’m still mad as hell and
I don’t have time to go round and round and round
It’s too late to make it right
I probably wouldn’t if I could
‘Cause I’m mad as hell
Can’t bring myself  to do what it is you think I should

Forgive, sounds good
Forget, I’m not sure I could
They say time heals everything
But I’m still waiting

Har laddat upp massa bilder på en hemsida för att få hem foton och ha i mitt fotoalbum. Bla. bilden ovan. Visst är han söt?
Ibland är jag arg för att jag glömmer han. Ibland är jag arg för att jag inte kommer över hans bortgång. Hur kan man sakna en hund så mycket? Är det för att han har funnits i 70 % av mitt liv?
Varför hjälper inte alla tårar för?



Sitter och Lanar hos Stranne. Är la kul. Haha, snipade killarna rätt gutt. Så gutt att Stranne blir sur och inte vill att vi ska snipa. Trots att alla har sniper... Och så får brorsan och Stranne sammarbeta för att få ner mig. Hihi... tjejer kan oxå spela Medel of honor...

Skulle egentligen vara på stationen idag. De undrar säkert var jag är, de brukar undra vart jag tagit vägen. Men ibland måste de klara sig själva*ler*. Dessutom behövde jag både sömn och ta det lite lugnt.

Min förkylning har lixom inte gett sig...Fuck vad segt.

Syrran och mamma är sura för att jag red på nordisen eftersom jag är skadad i foten. Jo visst, jag kan ju ramla av och landa lika illa igen. Men jag ska ju ut och cykla i skogen när jag blir frisk. Då kan jag ju ramla där oxå. Och när jag ska springa i skogen kan jag ju snubbla illa. Och när jag åker inlines kan jag dråsa omkull väldigt illa i nerförsbackar. Förstår ni? Jag kan inte gömma mig bakom skadan. Jag kan inte sitta still i ett år tills skadan är läkt. Jag kommer förhoppningsvis bli deltidare i höst, ska jag sköta pumpen då eller?
Nä, jag tänker leva livet och försöka tänka på annat än fotafan. Thats it.

I onsdags var jag ute och red på en nordsvensk som Ida rider på.
Jag red barbacka och för säkerhetsskull ledde Ida Raston på ett grimskaft. Eftersom jag bara ridit en gång efter olyckan och att det var en stor och muskulös häst så spänner man sig automatiskt som hästen känner...Lite grövre en fjordingar iaf ;o)

Hursomhelst gick det bra. Vilken härlig trav :o) Han är en körhäst..

Red igår igen, fast denna gången med sadel. Ida red oxå. Men vi gick ute på ett kalhygge, lite vilsna. Tack och lov kom vi fram till ett hus där vi kunde fråga efter vägen. Han följde oss en bra bit och öppnade grindar, snäll karl.
Jag drömmer inte mer om att rida iaf. Vilken stor mule att pussa på. Han har så lång man och pannlugg. Så fin lille Raston. Tack Ida för att jag får hänga med. Jag överlever inte utan hästar.

Idag var brorsan och jag på Ö&B och köpte lite godis till LANet imon hos Stranne.

Haha, M på jobbet verkar rätt glae i mig. Ta det rätt, han är ju för gammal för mig, han lägger alltid armen om mig och ska vara så nära att man nästan känner andedräkten. Men jag tar inte så illa upp. Han är så hemskt goe ju.

Ikea i Kalmar var vi på i söndags. Det var stort, nytt, massa skrikande barn, massa det-måste-jag-ha-men-var-ska-jag-ha-det?-saker.
Trött var jag av förkyldningen. Hade två kuddar, en mp3-spelare i bilen och blundade en stor del av resetiden.

Massa fina naturområden som man ville ta kort på såg man dock när ögonen var öppna.
Jag skulle vilja bli en mästerfotograf och kunna ta snygga svartvita bilder. För svartvitt är snyggare än färg, om man lyckas med bilden alltså.

Igår var jag på jobb. Mådde pyton på morgonen men var bättre senare under dagen.

Idag när jag vaknade hade jag huvudvärk och förkyldningen var ännu värre.
Efter en timmes försöka-vakna-och-överleva-dagen så ringde jag och sjukanmälde mig och gick och lade mig. Frös så jag fick ta överkastet över täcket. Vaknade inte förrens halv 12. Ändå lade jag mig tidigt igår...

Så idag har man inte gjort så mycket vettigt.

Just det ja...
Jag var ju på sjukhuset igår..

Positiva: Jag får belasta foten hur mycket jag vill, inga problem med deltidsbrandman.
Negativa: Det tar ETT ÅR innan skadan är helt läkt, dvs brosket är okej igen. Hon sa att mitt brosk aldrig kommer bli lika fint igen och jag kunde få problem med det om 25-30 år. Kul att se fram emot. Förhoppningvis är jag redan brandmästare då *haha*.
Ska röntga foten under belastning...

Det har nog inte gått en enda dag då jag har haft ont i foten. Varför satte jag mig på hästen?
På tal om det drömmer jag om så många hästar jag får rida. Saknar hästar. Saknar min Freja som jag har hört blivit såld igen. Jag vet inte vart. Jag kommer aldrig se henne igen min lilla gumma.

Drömmer gör jag varje natt, vecka efter vecka, månad efter månad. Varje morgon kan jag säga vad jag drömde, vissa otäcka, andra lite mer glada.
Kan man inte ha en off-on-knapp i huvet?