Brandkvinnan

I söndags hälsade syrran och company på där hemma. Så jag fick byta blöja på lilla Tias och sen hålla honom när han var vaken. Han hade hicka, gud vad söt han är!! :o) Man vill ju bara hålla honom hela tiden *hihi*.

Körde ner igår. Dagens lektion var inställd pga av att den läraren som ersätter den riktiga läraren som har semester var sjuk. Suck...
Men vi gick igenom en labb istället...

Så vi slutade väldigt tidigt. Jag hängde med H till hennes syster som har en massa hästar. Fick rida en. Kan säga att jag inte alls var så van. Brukar rida hästar(ponnys) på 1.40. Denna var på 1.67!!! Det är 5 cm högre än mig själv. Det var inte lätt att få in foten i stigbygel med jeans*ler*. Så jag fick skavsår i vaderna efter att ha kavat runt i jeansen. Och vilka steg hästen hade!! Annat än små fjordingar. Jag hade jämnt att göra i traven och galoppen, man är ju van att behöva mana på hästen för att gå men denna gick automatiskt...

 

Sen andra galoppen gick det inte så bra. Hästan började öka galoppen och jag försökte hålla in men jag hoppade ju som en vante i de stegen. Så jag ramlar framåt gång på gång (efteråt får jag veta att det är en gammal fälttävlanshäst som ökar farten när man lutar sig framåt).
Varv efter varv i en galopp som inte var i denna värld. Jag har aldrig ridit så fort. Jag höll på att få panik när jag inte fick stopp. Och inga ridbyxor som gör att man kan sitta lite i sadeln, inga ridskor så jag kasade ner i stigbyglarna.
Så det slutade med ett duns.
I spånet...
Men hästen stannade några meter ifrån mig.

Jag låg där en bra stund, kändes det som, brukar alltid resa mig så fort man landat. Slog i huvet väldigt hårt men jag tuppade aldrig av. Jag blev väldigt yr och framför allt chokad. Jag menar, mitt huve är ju ca 2.20 meter över marken så man hann ju tänka lite innan man landade. Min största fasa var att jag skulle fastna med foten i stigbygeln så jag skulle kasa med och riskera bli trampad. Men det klarade sig bra. Jag landade rätt så bra ändå. Slog inte i ryggen eller nacken.
Bara arslet.
Å gud vad jag har ont i mitt arsle... Särskilt den skinkan jag landade på. Så jag sitter lite på snedden... Och så har jag en sådan huvudvärk. Illamåendet börjar gå över nu.
Typiskt mig, varför utmana ödet och sätta sig på stora hästar man inte klarar av?
Ja kanske för att det var en upplevelse man inte får ta del av allt för många ggr.

När jag pustat ut i spånet och känt att jag kunde röra fingrar och tår och yrslen försvann lite så reste jag mig igen och hoppade med darrande ben upp igen. Ni som har eller rider vet ju att man alltid (om man kan) ska sätta sig upp igen för att inte bli rädd. Så jag satte upp igen och blev ledd några varv.
Nästa gång ska jag få rida en annan lugnare häst som är 3 cm högre!!
De där hemma sa att det var sista gången jag satte mig på en stor häst. Men får jag frågan kan jag nog inte säga nej*visslar oskyldigt*.
Snällt folk som lät mig rida en sådan fin häst.
Tack H för en minst sagt händelserik dag. Nästa gång ska kameran med :o)

Och som grädde på den goda kakan fick jag klappa en frisierhingst!!! Det ni ;o)

Jag har inte bestämt mig om jag ska träna. Jag har ont överallt och mitt huve mår inte så bra... Jag darrar fortfarande lite granna...
Jag vågar inte ens tänka på vilken träningsvärk jag kommer ha imorgon. Jag får ropa på hjälp så får någon hjälpa mig ur sängen*s*.

Igår på Mathias namnsdag var det första gången jag höll honom :o)
Jag satt väl en halvtimme med honom och kunde inte sluta titta på honom. Han pratade lite då och då å sträckte på sig. Han kasade ner en gång så syrran lade honom på sidan på min axel, då kunde jag gosa med kinden på hans mjuka huvud. Han är så liten. Fingrarna når inte runt mitt lillfinger, och det är litet...

Jag kan inte sluta tänka på honom, jag ville hålla honom hela tiden! :o)
Skönt att de har fått åka hem från sjukhuset nu och börja livet där hemma.
På Ekohallen köpte jag en bodytröja till honom där det var lite bilar och maskiner på. Man kan ju inte låta bli att köpa saker till honom :o)

Jag köpte en såndära rund pulka igår. Får se om den kommer till användning i år...


Min högtalare knastrar*grr*....

Haha, min bror är inte särskilt smart. Vi var ute och lekte lite med våra bilar. Jag börjar kunna få bilen på ställ mer och mer.. :o)
Iaf så skulle vi gena på en skogsväg, ja det var inte min idé. Under en järnvägsbro och upp för en backe. Där får bror min köra fram och tillbaka för att få grepp. Jag står och väntar innan järnvägsbron för att ta satts därifrån. Sen när jag ser brorsan försvinna tror jag ju att han kom upp. Nejdå, han kom varken upp eller ner. Ena däcket var i luften. Han satt fast. Grållen min försökte dra loss honom med bogseringslina. Nopp, Grållen bara spekade.
Brorsan tog min bil och körde hem för att hämta pappa och lite grejor. Kvar var jag ute i skogen och vaktade bilen.. Under tiden grävde jag fram hjulen lite.
När pappa kom med sin bil fick han väck bilen som stod på den hårt packade snön med underredet. Pappa hade lassat bagaget full med tyngder så han kunde få grepp.

Innan detta hände var vi ute och körde runt på lite parkeringar... Innan en uppförsbacke hade brorsan stannat för att kolla bilen. Jag stannar ju med och sen kör ju han ifrån mig. Jag kör upp för uppförsbacken, det går saktare och saktare. Till sist står jag på stället. Jippie! Jag fick inget grepp. Har inte så bra däck som bror min.
Brorsan börjar undra vart jag tog vägen och vänder. Han kommer till min räddning och kör upp bakom mig och börjar putta på. Sen puttar han upp mig hela vägen med sin trogna bil :o)
Tur man har en egen bärgningsfirma till hands, och att man har tåliga stötfångare :o)

Nu ska vi hälsa på syrran och company ;o)

Igår var jag verkligen effektiv. Jag hann städa dagrummet, mitt rum, sola, gå en runda och filma stridsvagnar, basta, ta lite benpress, tvätta bilen och plugga :o) Inte illa.

Idag hade vi lite om tentan som jag ska göra imon. Sen skulle vi ha lektion i hydraulik men ingen lärare kom så den blev inställt. Skulle egentligen sluta vid 4 men slutade vid kvart i nio. Så idag har man mycket tid till att plugga. Perfekt =o) Då kanske jag hinner styreträna idag..

Snön har kommit. Jag vill faktiskt inte ha snö. Iaf inte när jag ska köra hem imon.

Tänker på dig I.

När jag var ute och gick så ringde syrran. Hon var ute och gick för första gången med Tias i barnvagn. Å vad kul :o)

Hmm det verkar som om de ska bryta strömmen... Men det verkar som att det inte är i mitt rum. Ajja jag får väl spara ifall att. Elektriker kan man inte lita på*höhö*.

Var på brandstationen i fredags :o)
Hade jättekul, tyvärr inga larm, men det är ju bra att det inte händer något allvarligt, eller hur?

Det var lektion i sjukvård. När lunchen närmade sig fick jag uppdraget att köra och hämta mat till grabbarna grus. Fick köra audin som har blåljus på taket*fräckt* :o) Man får vara glad för det lilla.
Sen skulle de öva snabbuttag och spänna fast folk på spineboard. Dvs mig.
Haha vad de tetades. När jag skulle spela medvetslös i bilen som de skulle få ut mig från gjorde B(som höll nacken) allt för att jag skulle skratta. Han lyckades *thihi*. Sen när jag kom ut och de spände fast mig fick jag syrgas*ler*. Synd att det inte var helium*fniss*.
De jobbade på lördagen oxå men jag hade inte tid att vara där hela dagen. Så jag var bara med på en övning med IR-kamera i sojjan (Karlshamns AB). De skulle hitta mig och tror det eller ej så hittade de mig. Jag vinkade åt dem*hehe*. Sen gick jag själv ut medan de fortsatte. Fick gå in med nästa rökdykarpar och kolla lite i kameran. Det var häftigt!! :oD

Det var välbehövligt att komma till stationen lite. De är ju så goa.

Och det är mycket bättre på kvällarna där nere i Revinge. Killarna visar hänsyn så jag är mycket piggare för att det är lugnt och tyst vid elva. Om de bara visste hur mycket bättre jag mår för det. Stort eloge till dem :o)

Fia hårar ner mig... Mitt nya underställ som man fick beställa med sina initialer på. På stationen hotade de med att klippa sönder kläderna när jag låg fastspänd på båren*haha*.

Kör ner till Revinge i morgon bitt. Det blir tidigt men det ska nog gå.
Hejsvejs!

Varför ha alla hjärtans dag så alla singlar känner sig ännu mer ensamma?
Jaja, sinom tid får jag väl med fira den dagen.

Mathias slutade andas häromdagen. Han hade så ont i magen att han inte andades. Larmet gick och sköterskorna fick igång andningen igen. Förstår inte att de väntar så långt för att ge han lavemang när han har haft så ont så länge. *Grr*

Och mamma var hos läkaren i fredags. De kunde visst inte göra någonting, hon fick hem en broshyr om att gymnastisera käken. Hallå!?? Hon har ju så ont att hon inte kan gapa ordentligt eller tugga kött. På internet hittade hon en del operationer som går att genomföra tom med bara lokalbedövning, men nej läkaren skickar bara hem henne. Det är inte första gången de struntar i henne. De kan till och med vara spydiga och säga att hon gnäller för mycket. Hon ska väl få hjälp när hon behöver det? Mamma är inte den som går till doktorn för minsta lilla. Suck... jag blir så arg för att jag inte kan göra något.

Idag ska jag köra hem. Imon ska jag till brandstationen. Skönt :o)

Igår på trafikolyckan tänkte jag inte riktigt. HD höll i patientens nacke medan jag kröp in genom sidorutan för att slå av tändningen och lyfta ut patienten på spineboarden. Jag tyckte jag hade bra plats där inne. Sen efter utlyftet ålade jag mig igenom sidorutan lätt som en plätt, precis så att hjälmen kom igenom.
På genomgången undrar lärare C varför vi krånglar till det för oss. Varför öppnade vi inte dörren? Både HD och jag garvade och frågade varandra varför? Det var hur lätt som helst att öppna dörren men ingen av oss hade en tanke på att försöka. Haha ibland undrar man hur man tänker. Bara för att man är liten och kommer in så kanske man ska underlätta för sig ändå?
Annars var jag inte helt nöjd med min insats. Lite småmissar här och där men det sätter väl sig snart i ryggmärgen.

Idag har vi haft prat om att förhindra en tågolycka. Intressant, förstår inte att det finns en sådan korsning överhuvudtaget.

Sen tränade H och jag. Idag tog jag underkroppen, igår tränade jag överkroppen.
Bastade efteråt, varmt och gott.

Mycket ledig tid nu tycker jag. Bara skönt. Men då har man större anledning att plugga och det är det som är problemet, inget motivation.
Men jag har nog inget annat val.

Idag börjar Desperate Housewifes, det måste ses :o) Greys anatomy har ju slutat.
Tittade på Mannen som talar med hundar igår, han är g-r-y-m!!

Ååå jag ska nog äta mina kåldolmar nu så jag hinner bli hungrig till äppelkakan farmor skickade med mig ;o) Mumma!

Helgen har varit slapp. Var med Ida i fredags.
Åkte in till Karlskrona till syrran och bäbisen. Han har blivit så stor nu :o) Så underbar. Men jag ville ju hålla honom =o( 

Idag började vi sent så jag körde ner idag istället. Upp klockan sju och köra klockan åtta. Seeegt...

Och nu är vi lediga hela dagen.

Jag vill inte ha snö. Jag har inte tid att åka pulka ändå...

Om dessa mardrömmar bara kunde försvinna...

Jaha...
Tränade på gym igår och i måndags. I måndags var jag faktiskt ute en runda, tyvärr regnade det men så e det. Bra med lite luft.
Idag hade vi egen övning. Alltså den jag var ansvarig för.
Gick bra, inga skador. Däremot hade jag inte räknat med att den första insatsen tog 1 h. Jag hade gömt två dockor, en i ett skåp med både luckorna öppna (fatta att det tog ett tag att knökla in den där och vika benen 180 grader) sen en bakom en soffa så att huvet stack upp för kanten. Det var visst lite väl bra gömt. Men det är ju sånt vi ska öva på. Söka effektivt och noga :o)

När insatsen var över så gick vi in i omgångar. Jag gick in med HD och vi drog ut ett par dockor.
Sen efter ett tag gick jag in med H. Hon hittade E som behövde bli räddad med luftpaket och allt. Så jag drog han igenom rummet, upp för en trappa och igenom ett rum till. Han vägde runt 100 kg med luftpaketet.
Efter övningen lade jag upp en tung docka på axlarna och gick 100 meter dit den skulle. Så lite har man tränat idag.

Är nöjd med dagens övning, hoppas att de andra tyckte den var givande.
Var lite nervöst när ingen lärare var med, men som tur var så hände det inget. Och hade det det så hade jag lyckats dra ut en person iaf ;o)

Var det någon som såg Greys igår? Det var riktigt bra. Fast när de avlivade hunden så kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Saknaden finns kvar än...


Ja, behöver jag säga vem som är jag?

Bilder från brandgaskylningen som en i klassen har tagit. Visst blir man fascinerad av eld?
Det blir en turbulens när man sprutar så flammorna kan svepa runt en, som den första bilden.



Läraren sitter och trycker på knappen....
Han hade det varmt eftersom han satt på den sidan där man tryckte bort lågorna mot honom...




Kanske ingen så bra bild med tanke på strålens placering...



Idag har vi haft ytkylning. Det var varmt!!! När H och jag var inne brände läraren sin radioantenn på jackan. På den sista branden gick H fram först och släckte en gång. Det började direkt bränna på axlarna så hon fick gå ut. Jag tog skydd bakom hörnet och hade inte riktigt kommit så långt så jag försökte övermanna "väsendet" som amerikanarna säger. Jag kröp fram tre-fyra ggr och släckte. Det blev varmare och varmare för vattenångan. En träpall var i vägen så jag nådde inte elden. Och det var för varmt att krypa fram för att ta väck den. Jag försökte en sista gång men axlarna brändes som f*n så jag gick ut, envis är jag men inte dum ;o) Läraren klagade på värmen och då brukar det vara varmt...
När jag väl kom ut kom de två andra lärarna och klädde av mig. Jag försökte få av masken men den brändes. Axlarna brändes så förbannat*höhö*. De hjälpte mig få av allt utom understället då. Sen var det svalt och skönt *puh*.
När den siste skulle gå in hade han ingen kamrat så jag fick in en gång till. Den gången var det inte alls lika varmt som innan. Så vi lyckades även släcka den tredje.

Sen när vi skulle packa ihop ropade lärarna på mig. De undrade vilken station jag varit på och hur det kom sig jag var där. Sen tyckte den ena att jag ska ta för mig mer eftersom jag kan det...
Var kul att höra :o)

Nu ska jag ringa hem och berättade om denna händelserika dag :o)