*Svär*

*Alla svordomar jag kan komma på*

När det började bli bra....

Jag kan inte skriva, och för att det inte ska bli ett kryptiskt inlägg så....

Varför ska man aldrig var helt bekymmerfri? f*an

Biosugen

Nu är det bara 148 dagar kvar tills Arn -Riket vid vägens slut har biopremiär och 97 dagar till Narnia: Prins Caspian.
Det får man ju bara inte missa :o)

Fast nu blev det drygt att vänta...

Verkar inte vara några andra sådära jättebra filmer på bio...

Eller?

Tolkat

Glömde skriva att I, L och jag tolkade i måndags. Med tolka menar man att man åker pulka/skidor efter häst/bil på snö då.
Denna gången var det med pulka efter häst. Det är jätteskoj fast om det är mycket snö och ojämn terräng är det svårt. En gång testade jag att sitta på knä i pulkan. Gick inte så bra för när pulkan tog stopp fortsatte jag ju framåt och landade på magen :o)
Först åkte jag pulka och sen red jag Raston när L åkte efter.
När jag red i galopp så försvann Raston neråt med huvet. Var en håla som inte syntes i snön som han trampade i. Kunde gått jäkligt illa men som tur var så redde han upp det och jag satt kvar. När vi tittade på hålan sen var den minst en halvmeter djup och 30 cm i diametern.

Sprang första gången på en månad i måndags. Har ju haft ont i halsen så jag har inte kunnat träna. Så i måndags var det så tungt att springa. Har gått på rullbandet dessa två dagarna i Revinge så det blir bättre för varje gång.
Ska strax till gymmet för att träna mera på rullbandet.

Denna veckan håller vi på med Ledning, taktik och stab. Idag har vi kollat på byggnader och scenarier och diskuterar vad vi ska göra. Givande...
Har alltid tänk gå vidare efter några år till styrkeledare, får se vad tiden visar.

Snöstorm

Varför syns den nya bloggen ibland och ibland inte? Suck...
Den nya är ljus den gamla är mörk. Är det verkligen någon som ser den nya?


När jag skulle köra ner till Revinge igår började vädret helt ok. Torr asfalt för det mesta. Men efter 3 mil ändrades det till blöt asfalt och då såg man inte om det var halt. Men det stänkte ju inget från andra bilar...
Efter någon mil till började det snöa och blåsa... Och det var inte som fnyk utan jag såg två meter framför mig. Vägen försvann och jag fick hålla mig till vajjerräcket då man inte såg högerkanten. När man kom till korsningar med lampor såg man lite bättre. Jag kunde ju inte ha helljus för allt blev ju ännu vitare.

Efter några mil till slutade det snöa och nu blev väglaget snö, modd och is. Mest det sista.
Det var inte så svårt att lista ut om det var halt. Bara att stanna, lägga i ettan och gasa. Bakänden gled snabbt till höger (bakhjulsdriven).
Så det var bara till att köra sakta. Var inte många på vägarna heller så man kände sig rätt ensam...
Nere i Skåne var träden fulla med snö. Inte så att de hade snö på en sida utan man såg inte grenarna alls. Kändes som
Narnia faktiskt :o) Fast utan lejon då..

I slutet kom även dimman smygande från åkrarna när man var uppe på en ås och skulle ner mot dalen där Revinge ligger.
Tog 45 minuter extra att köra. Men bättre sent än aldrig.

Har fått låna pappsen data. Min bror ska ju göra om min. Kanske blir lite Call Of Duty 4 i helgen.

Nähe jag har lite att göra...


Vinter

Vi har ju lite fåglar på baksidan.
Detta är ungefär hälften av dem:
image314

image315

Jag behöver knappast säga att brorsans bilder blev mycket bättre. Lite avis på han...

Vi tog en runda med hans bil och fotograferade lite. Här e lite bilder..
image316

image317

image318

image319

Jag har ju satt påskfjädrar på antennerna på bilen. Kändes som fel årstid...
image320

Stackarn...
image321

Vilken bild blev bäst tycker ni?

Igår red jag Raston på en åker med 15 cm snö :o) Var mysigt.

Ja denna helgen har gått snabbt. Ikväll är det åter dax att köra till Revinge. Hoppas att vägarna är någorlunda snöfria.

Behandla andra så som du vill bli behandlad själv heter det ju

Men om man inte får tillbaka det man behandlar andra då? Och börjar på jäkligt less på det, vad gör man då?
Och har det problemet att vara tok för snäll och ge med sig...
Och att man bara sväljer ilskan och låtsas som att man inte blivit sviken.
Det är jag väldigt bra på.

Vissa fattar inte att jag inte exploderar av ilska mot en person som beter sig illa gång på gång.
Konflikträdd kanske...

Jag får väl springa en runda och skaka av mig den känslan man inte vill ha...

Och inbilla mig att personen fattar vad denne håller på med någon gång.

Eller acceptera att vi fostrats olika och att ett tack för hjälpen inte existerar i dennes hjärna.

Men å andra sidan får jag faktiskt skylla mig själv genom att acceptera detta.

Fan oxå.

Uppdatera datan

Jaha.
Efter fem år är det dax att förnya sin data lite. Med broderns hjälp är detta beställt.

Modekort:
MSI K9N NEO-F V3 nForce 560
(Nu: MSI MS-6734)

Minne:
Corsair XMS2 DDR2 2x1024 6400 Xtreme
(Nu: 2x256Mb DDR PC-2100)

Grafikkort:
PowerColor x1950 XT 512 Mb GDDR3 PCI Express
(Nu: nVIDIA Geforce 4 MX440 64Mb AGP8X)

Nätdel:
Xilence 500W ATX
(Nu: Billig 300W)

Processor:
AMD Athlon64 X2 Dual-Core 5000+
(Nu: AMD Athlon XP 2000+)

Hårddisk:
Hitachi Deskstar T7K500 250GB
(Nu: Maxtor 40 Gb och Samsung 40Gb)

Ja han ska sätta ihop allt oxå. Är det verkligen någon som förstår de dära koderna?

Lite har jag förstått vad som är bra och dåligt men litar på min bror att det ska bli en hyfsat bra data till att spela Call Of Duty 4. Ja så ska den ju vara piggare och mer hårddisk.
Och så förväntas det inom snarast bli ett mini-LAN och då måste jag kunna spela COD4.

Ni som inte vet så är inte vi lika datanördar som alla andra som lanar. Vi sitter en dag (kanske 12 h) och kan även avbryta för att göra nåt annat en liten stund. Men innan satt vi en natt men nu har vi insett att livet är bättre än så och att det faktiskt går att spela på dagen oxå...
Dessutom slipper man smyga då resten av huset sover.

Lite bilder

Djurlivräddningen.
image306

Inte ens ett dygn gammal:
image307

Lite fåglar på traktor...
image308

Holländare släcker med skum
image309

Ett "spel".
image313

Håltagning
image310
image311
image312

Gjorde inte så mycket i måndags kväll. Jo jag hälsade på brandmästar H i hotellet :o) Mycket finare ställe än vårt Anderslöv. Rena lyxen där juhe =o>
I tisdags valde P och jag Kamedorapport som vi ska göra i blocket extraordinära händelser.
Pratade med lite lärare om trafikolyckan jag var med på i lördags. Hehe...

Jo sen var det bara till att köra hem. Var snölandskap efter några mil. Vackert :o) Men efter tio mil var det borta..
Körde inom syrran innan jag skulle till läkaren. Har ju haft ont i halsen i tre veckor. Men de kunde inte hitta nåt. Är mycket bättre nu ändå så.
I onsdags kom syrran hit och jag hjälpte henne att handla på Maxi och Ö&B. På kvällen körde jag upp till I för att hjälpa henne ta in Raston och Pontus som bor hos henne när hon har påsklov.
Igår var jag hos syrran då vi skulle färga håret i samma färg. Nu är vi svarta i huvet :o) Sen eldade vi och klippte i trädgården.
Sen körde jag till I då vi skulle rida. Var mysigt och hästarna var pigga. De har ju aldrig varit där så de var väl glada av nya miljöer.
Käkade hamburgare hos I innan jag körde hem för att varmt bad. Det var efterlängtat. Det är ju ingen sommarvärme ute nu. Men solen sken fint här hemma igår men hos syrran snöade det.

Idag ska vi inte prata om eländet.
SNÖ!!!
Ååå nu ska det vara vår!
Men om man skulle ut och rasta bilen lite*höhö*...

Boknörd


Äntligen blink och tut

Oj vad jag har mycket att berätta. I fredags hade vi djurlivräddning. Var skoj att klappa kossor :o)
Har en massa bilder men ingen ork att lägga över dem till datorn ;o)

Och i lördags var jag på brandstationen. Var skoj som vanligt. Vi skulle ha kemövning och jag lärde ett litet knep hur man snabbt lyfter tunga saker...*hehe* Jag körde även tankbilen och satte på tanken eftersom de använt kemcontainern på övningen.
Oj vad kul jag hade i lördags. Trivs som fasens med mitt gäng och de med mig verkar det som. Annars hade de nog inte sagt att jag var välkommen tillbaka ;o)

Fick även trafikolycka där jag fick äran att hålla nacken på patienten. När larmet kom var jag första som klätt på mig larmstället även om jag får springa längst bort. Fick order att sätta mig vid brandmästarstolen då den goa brandmästaren satte sig i 309 då den är snabbare. När vi kom fram gick jag bort lite fint för att kolla läget, var en del folk där och man vill ju inte klampa in i olyckan innan de andra i 301 kommit fram. Var en bil som kört på en annan bakifrån. M (som kört 309) ropade på mig att jag skulle hålla nacken.
Gick in i bilen och presenterade mig och höll i patientens nacke. M kom med nackkrage som vi sen satte på. Patienten hade ont i nacke och rygg och fick domningar och stickningar i armen. Ambulansen tog beslutet att låta patienten gå ut så jag fick släppa nacken. Ja jag tänker inte gå in på det djupare men vad vi här på SMO har lärt oss så var det fel, fel...FEL!!
Jag sopade vägbanan lite med innan vi körde hemåt igen.
Vi fick sen automatlarm som var falskt.

Jag satt med M och den goa brandmästaren i bastun på eftermiddagen. Ja med larmställ och luftpaket då. Jag hade 310 bar när jag gick in. Efter en halvtimme i 100 grader hade det bara sjunkt till 300 bar. Detta bara för att luften expanderas vid värme. Det var riktigt svettigt vill jag lova och jag fick verkligen kämpa för att inte gå ut. Jag hade givetvis fått gå ut om jag velat och de andra frågade hur jag mådde. Men man vill ju testa gränserna och även ta död på bakterierna i kroppen =) Så när halvtimmen hade gått gick jag tacksamt ut och de tog pulsen på oss. De andra hade runt 120 och jag hade 160, hehe.

Idag har vi haft hög höjd examinationer. Var skoj att tänka till lite med spel, bår och ID.
Bilder kommer nog senare.

SE-HAJ

Hittade en bild på Norrlandsflygs hemsida.
Är så sugen på att åka helikopter igen...
image305
Foto: Norrlandsflyg

Undra om de behöver frivilliga markörer som hoppar i vattnet... :o)
Det är faktiskt roligare att bli räddad av ytbärgare än rökdykare!! Trodde ni inte jag skulle säga va? =o)

Håltagning

Okej...
Håltagningen och nedfirningen från tredje våningen gick bra i fredags. Var skoj att hoppa från taket :o)
På morgonen hade jag ju trott att vi började halv nio men vi började åtta. Så det var bara till att lägga in frukosten och göra sig iordning. Tio minuter senare var jag uppbytt och klar i vagnhallen. Och magen skrek...
Vi började med att fira ner oss vid gula huset. Man ville bara åka ner hela tiden =o> Tog först GriGrin vilket jag tycker är bäst och sen tog jag IDn. Sista gången hade vi inget nedfirningsdon utan hade bara en åtta. Då gick det smidigt ner, några hopp mot väggen och sen var man nere. Fast en annan person säkrar en så det går inte lika fort som man velat.

Jag är på väg ner...
image301

En klasskompis...
image302

Tre stationer till. Blev lite rep och och var..
image303

Sen var det dax att gå på ett sluttande tak inne i gula huset (där vi hade ras och skred). Då skulle man gå ut på takkanten med ryggen utåt och sen skulle den personen som säkrade en ge tillräckligt med lina för att man skulle kunna hoppa och sen släppa efter på ens egen lina och hoppa. Första hoppet var lite pirrigt för man var ju rädd att bara komma halvvägs och slå ut alla tänderna mot takkanten. Tack och lov så missade man taket med marginaler. Sen när man hängde en bit ner fick man ta tag om takkanten och hiva sig upp igen.
Hehe... Mitt larmställ är ju inte det smidigaste så jag fick inte upp foten om takkanten så lärare C tog tag i den och hjälpte till lite. Smidig som en strandad val :o)
Sen fick man göra det igen, igen.. och igen. Fira sig ner. Gå runt och upp på taket. Hoppa igen och igen. Skoj som fasens :o)

På eftermiddagen var det dax för håltagning. Var redan trött efter att ha gått upp på taket, rökdykarklädd, då jag fortfarande inte var frisk. Febern gick över på torsdagen och man ska ju egentligen vila dagen efter men jag hade ju inget val. Man måste ju vara med på lektionerna.
Sen skulle man säkra sig och få igång motorkapen. Var inte det lättaste att få igång den på taket där det var halt och man satt fast i ett rep. Satte den sen på taknocken och fick tips av lärare C och fick sen igång den. Sen skulle man smidigt glida ner med GriGri till hjälp och börja såga. När jag sågat hålet fick jag ta bort lager efter lager och se var man inte kom igenom. En gång gled jag ner på magen och höll sågen ovanför mig. Givetvis höll kollegan motorsågen i ett rep så det fanns ju ingen risk att man skulle få den på sig och så hade jag stannat klingan innan jag skulle flytta mig. Men det märks att det är knivigt att göra en håltagning. Lägg sen till rök, värme och stress...
Nä hellre sprängramar :o)

Dagens låt

I helgen har jag nästan tagit det lugnt. Har varit igång första delen av dagen men sen blev man trött för förkylningen så man fick ta det lugnt. Har haft ont i halsen från och till. Man känner sig bättre, gör något, får ont igen.. Nu har det gått 2 ½ vecka utan att kunna träna. Blir man frustrerad eller vad? Har tänkt ringa läkaren men när det väl är dax, ja då känner man ju sig helt ok.

Kom till Revinge igår då vi varit lediga mån-ons. Fast jag har hjälpt till här och där och sen gjorde skolarbeten. Var på väggabadet för att kolla på risker och sådant. Hälsade på mitt gäng innan på brandstationen :o)
Blev lite tet innan jag skulle prata med brandingenjören som skrev ut deras tillsyn på väggabadet.


Visar en bild på brandbilarna. Varje fredag städar de vagnhallen så då kör de ut alla brandbilar...
image304

Raston och Pondus

Just det ja. Fick bilderna av bror min häromdagen från när han tog kort på I på Pontus och jag på Raston för någon månad sen.
image299

Kolla hjärtat på baken :o)
image300

Märks det att jag är uttråkad? Då uppdateras bloggen lite oftare....

Flaggan

Tog en bild på SRVs flagga från köket...
image298

Blåser ju alltid här nere så den flaggan är aldrig still...
Och fåglarna skiter på alla bilar på parkeringen. Skåne måste vara kråkornas hemland...

Trafikolycka i mörker

Vi har haft lite föreläsningar men varit lediga en del. Tur är väl det för jag har mest haft en vågrät position. Har haft feber från och till i fem dagar nu. I tisdags och onsdags var det värst.
Igår skulle vi ju ha trafikolycka i mörker klockan fem. Eftersom jag hade feber så valde jag att vara befäl då jag hoppades inte göra så mycket ;o)
När lärare G får syn på att jag har den röda "befäls"hjälmen skiner han upp och klappar på min hjälm och ser allmänt lurig ut. En av de tre befälerna skulle nämligen vara insatsledare för hela olyckan. Med Gs hemlighetsfulla min så anade jag oråd om vilken han skulle välja.
Den styrkan han ropade upp först skulle vara första styrka och då vara insatsledare.
När vi organiserat material satte vi oss i brandbilarna och jag var den första som anropade G på radion att 302 var klara för insats. De andra (301, 201) ropade med upp och sen väntade vi.
Efter en stund så ropade han upp, ja gissa..
Tadaaa
302.
Så då skulle jag vara ledare för 14 brandmän och två befäl till de andra styrkorna.

Larmet ropades upp att en tanta i röda huset sett några buskört ner mot kanotvägen och hört en smäll och att vi skulle köra och kolla upp saken. När vi närmar oss ser vi tre bilar ligga kors och tvärs.
Jag ropar upp till G att det är flera personbilar på svårtillgänglig terräng och att han skulle larma polis, ambulans och andrastyrkan. Under tiden var vi framme och vindruterapporten var redan avklarat så det var bara till att börja prioretera skadade i personbilarna.
Kom fram till den förste patienten i audin som låg upp och ner på betongrör, hon var ej kritisk. Till saaben som stod upp mot en grushög, ej kritisk. Givetvis kontaktar jag och sjukvårdaren patienterna och säger att vi återkommer. Verkligen lätt uppgift att lämna dem när de ber om hjälp..
Kom fram till sista bilen(volvon) där en person inte hade puls. Här jag gör jag mitt första misstag och skriker inte livsfarligt läge utan skriker kritiskt. Sjukvårdaren och jag menade i försig samma sak och skulle slita ut patienten. Hör samtidigt att en person (ej kritisk) pratar inne i bilen. Då anropar givetvis G då han ser att jag är fullt upptagen.
Andra styrkan var nu på plats och befälet skulle ha en rapport om läget. G skulle även han ha rapport så jag meddelar att det är fyra personer inblandade. När jag gett befäl 2 order går jag tillbaka för att checka patienten i audin. Då saknar hon en person som varit i bilen. Jag vet då att en femte person finns i närheten som antagligen då flygit ut.
Samtidigt får jag reda av befäl 2 att hans styrka hittat den femte personen (kritisk) bakom grushögen och betongrören.
Meddelar detta till G att vi hittat en femte, rapporterar antal kritiskt, ej kritisk. Begär även tredjestyrkan och frågar var ambulansen är. Jo det tog ju givetvis ett tag innan ambulansen skulle komma.

Min säkerhetsman ger jag order att han ska vara säkerhetsman för hela områden och de andra styrkorna inte behöver ha säkerhetsmän för att då får mer personal till losstagning. Säger det till befäl 2 och sen till befäl 3 när de kommer.
Befäl 3 anropar mig och frågar var han ska stå. Jag säger till han ska svänga vänster. Jag menade svänga vänster där han stod men han uppfattade det som nästa vänster. Så då fick jag tänka om och placera den någon annanstans. Senare fick jag beordra att en brandbil skulle stå där som jag tänkt från början. Då funkade inte pumpen till verktygen och brandbilen fick bytas igen.
En i min grupp satt och gjorde HLR på den personen vi drog ut först. En satt och höll nacken på han i volvon (som blev förstastyrkans område), en var verktygsman och en var som sagt räddningsman. Alltså hade
jag inte tillräckligt med folk för att klippa taket på volvon. Jag försöker få folk från den andra styrkan. Blev en hel del mixtrade lag då den som blev ledig fick hoppa in i nästa bil som behövde hjälp.
Gick och frågade om patienternas tillstånd ifall vi fick prioretera om. Givetvis när man är upptagen och folk pratar med mig anropar G på radion och man måste lyssna vad G säger och prata klart meningen till den man pratade med. Tur man är qwinna ;o)
Fick veta av G att ambulansen var på ingång och skulle veta var den skulle komma ifrån, sydväst eller sydöst. Efter Es hjälp då min hjärna självslockande när jag började tänka var norr var kunde jag ge order sydöst.
Det första jag hade gjort var att bestämma var skadeplatsen var. Detta fick tydligt  befäl 2, 3 reda på och det fungerade utmärkt.
Gick bort för att visa vägen för ambulansen som G ville jag skulle göra. Tittade efter ambulansen men såg ju givetvis ingen. Hade ju en kritisk patient som väntade på skadeplatsen. Precis när jag svor högt om var f*n är ambulansh****et kommer lärare A (sjukvårdare) och säger att ambulansen har kommit. Ojdå... :o)
Så jag visade henne vilken patient de skulle ta och sen kom jag ju på att det hölls ju på HLR på en patient. Lärare A går fram och begär att HLR ska avslutas då jag sagt hur länge vi hållt på. Inte lätt då jag inte hade klocka.
Sen bestämmer jag var de ska lägga den avlidne.
En patient blir "borttransporterad" och jag meddelar det till G och frågar om fler ambulanser.
När uttaget på min bil var igång frågar jag om det var klart var skadeplatsen var. Ja säger några och jag behövde inte bekymra mig om det. Var visst någon som inte fått den informationen men patienterna kom ändå till rätt ställe. Efter hand transporterades patienterna bort och jag rapporterade till G att de var på väg till sjukhuset.
Sen när insatsen var slut anropade jag till G att vi avslutade insatsen och han sa att han skulle fixa bärgning.

Jag tog en del fel beslut gällande fordonsplaceringen då verktygen inte räckte till bilarna. Men det är ju som sagt lätt att vara efterklok. Sen sa jag att en var klinisk död över radion. Kom på misstaget direkt efteråt men va fasikens, man är ju inte perfekt ;o)
Fick även en kommentar från en elev att skadeplatsen låg långt bort så att vi skulle kånka så långt med patienten. Vad jag vet så ska skadeplatsen inte ligga mitt i smeten. Hur kul är det att vara patient och sjukvårdare där alla springer förbi och där man klipper runt omkring och en massa oljud? Nä den platsen jag valde var lite avsides men ändå upplyst och den lättaste platsen för ambulanserna att transportera patienterna. Så vad gör det att kånka några meter extra?

Nåja jag är rätt nöjd över min insats som insatsledare då man inte har utbildning. Lärarna begärde ju inte heller mycket av oss befäl då vi "bara" är brandmän.

Men jag har alltid varit intresserad att vara någon sorts befäl i framtiden. Men då vill man ju gå lite utbildning först :o)
I detta läget var det inte så lätt för mig att vara styrkeledare för min grupp och dessutom insatsledare åt två styrkor till. Lärarna sa att man kunde ta en brandman som ansvarade för förstastyrkan som rapporterade till mig om de behövde det.

Ja insatsen var skitkul iaf och hoppas att brandmännen inte tyckte jag var helt kass utan att jag gjorde någon nytta iaf.
Lärare G filmade givetvis insatsen och en gång när jag skulle skriva ner antal skadade och deras tillstånd på mitt papper funkade inte pennan. Då kommer G med kameran och högsta hugg och filmar bara mig. Får ett flin på läpparna och försökte se samlad ut och inte alls förbannad över pennj*ln*fniss*.

Jag...
image292

Volvon på några betongblock.
image293

Saaben i en grushög
image294

Audin på betongrören. Taket på bilen är en bit över mitt huvud...
image295

Suddig bild över olyckan.
image296

Efteråt var jag helt slut. När adrenalinet var slut kom tröttheten och febern gjorde sig påmind igen. Orkade knappt duscha då jag darrade i kroppen. Blä...
Men idag är det lite bättre. Lite feber kvar men inte så farligt. Kan ju vara i lodrätt position en del ;o)

Vi har haft arbete i gruppen och sen redovisning i eftermiddag. Nu är det bara hög höjd och håltagning imon =o) Hoppas att någon mer har med sin kamera. Jag finns knappt med på actionbilder då det är jag som står bakom kameran. Inte för att vara ego men nån gång vill man ju ha bild på sig själv... :o>

Stegar, hög höjd, motorkap..

Blä varför ska jag dröja med att skriva här? Nu har man ju massor man måste säga...

I tisdags hade vi stegar. Vår grupp skulle först sätta skarvstegarna så vi kunde rädda någon ur brunnen. Vi hade ingen att rädda ur brunnen men E hissade ner sig själv. Så då visste vi ju att det funkade :o)
Sen skulle vi lägga en bro med stegen. Jag var först över (de yngsta och oviktigaste först ;o)). Nej men det var ju klart att stegen höll...
Efter det satte vi på ytterligare en stege för att klättra upp för ena sidan av pannkakshuset och ner på andra sidan. Jag var sist upp men först ner för att sen säkra stödbenen.
Det sista momentet på den stationen var att hela gruppen skulle ta sig över ett radhus. Jag nådde precis stegen när den låg på taket. Fick dra mig upp i fingertopparna ungefär... På huset gällde det att säkra sig hela tiden för att inte glida ner. Samma natt hade jag drömt att jag hade opererat ryggen och hade stygn på ryggen. Jag var skeptiskt när vi skulle upp på stegarna samma dag så jag var rätt noggrann med säkra mig själv... Men inte blev det några ryggoperationer den dagen*puh*.

Sista stationen skulle vi resa utskjutsstegen till tredje våningen. Ja det gick bra det oxå. Man får tänka efter så man gör allt i rätt ordning. Under övningen tog vinden tag i en stege som var utskjuten och den brakade i asfalten. Tur att ingen stod under för då hade det gått illa. Stegen väger ca 75 kg om jag inte minns fel.

På onsdagen hade vi föreläsningar hela dagen. Segt att sitta en hel dag men det var intressanta saker. Personer som gjort utlandsuppdrag för Räddningsverket.
Jag har alltid haft de funderingarna och jag är grymt sugen att hjälpa till utomlands om några år. Man måste ju vara 25 år..
En av föreläsarna hade varit i Thailand. Ja ni förstår själva vad han fick se där nere. Allt heder åt honom (och resten) som orkade leta bland liken för att hjälpa anhöriga.

På torsdagen hade vi en föreläsning om minor :o) Äntligen har man nytta av dataspelen. Kände igen en mina som man sätter ut i Call Of Duty 4. Hur som helst var det lärorikt att veta tex hur många minor som finns på jorden. Mellan 150-300 miljoner minor och en maaaaaaaaaaassa ammunition (bomber) som när som helst kan explodera.
Vilken tur att man bor i Sverige. Har finns ju inga minor. Jo i Östersjön då men chansen är ju liten när man simmar längst klipporna...

Under eftermiddagen hade vi motorkapen. Jag tycker den är oberäklig så man får vara försiktig. Fast den har ju inte det "slaget" som motorsågen har. Motorsågen har ju tendens att lyfta sig när man gasar...

Här kommer iaf lite actionbilder från övningen :o)
image287
Man måste ju få igång åbäket först ;o>

image288
Bruuuum...

image289
Gäller att hålla koll var man sätter foten...


I fredags hade vi först föreläsning om Trossamfundet och sen hög höjd.
Vi skulle testas så vi kunde dubbelåttan, trädd åtta och pålsteken. Jag har övat innan så jag klarade examinationen. Skönt att klara ett moment till i utbildningen.
Vi skulle upp på ett litet sluttade tak och öva på GriGri, ID m.m
image290
Var lite rep här och där....

image291
Här är ens personliga utrustning (som man ska ha koll på och lämna tillbaka). En sele, ett rep, tre kabinhakar, en åtta, en kort bandslinga och en lång bandslinga. Hjälm och handskar med givetvis.
Nästa steg är att koppla ihop hög höjd (rep, sele, säkra sig) med motorkapen för att kunna göra håltagning. Det blir lite nervösare...Jag är ju född klumpig så det gör ju inte saken bättre...

Helt plötsligt var man hemma, tittade på filmen Ratatouille, käkade middag på restaurang då farmor fyllt 75, vara med kompisen hela lördagen, vara fyllechaffis på lördagkvällen åt kompisens syskon, gått ut med en labbe/golden på 7 månader för att sen åka ner till Revinge idag.
Tiden flyger fram.

Idag har vi haft föreläsningar hela dagen. Var segt då jag blivit sjuker.
Började i måndags då jag var lite tjock i halsen. Sprang på rullbandet på måndagen och tisdagen men mådde så illa och var seg i kroppen. Slutade med att jag hade mer ont i halsen på onsdagen. Har inte tränat sen dess.
Igår kom förkylningen på riktigt så jag trodde man skulle bli sängliggandes. Men man får ju gnata vidare.
Tror dock inte att jag kan vara på innebandyturningen imon*fan oxå*. Kan kan jag ju men jag bör ju inte... Jag har lärt mig mina läxor :o)

Nähe vila lite innan jag lagar maten annars så lägger jag mig på köksgolvet...

hits