Brandkvinnan

Jag är rätt så trött idag. Att vara sjuk tar på krafterna. Sover ju jämnt. Hade feber igår när jag gick å lade mig. Ikea får vi ta imon då jag förhoppningsvis är bättre.

Har betalat alla jag är skyldigt, dvs 1300 till pappa för bilen och lika mycket till mamma för glasögonen.
2300 för en 19-tum plattskärm. Men fick ju 1000 kr av mamma och pappa på studenten som ska gå till den.
Så jag har väl ca 2500 kr kvar som ska räcka i en månad. Ska nog inte bli så svårt.

Fick 7400 kr på tre veckor på jobb. Längtar tills nästa löning då jag jobbade en lördag och fyra veckor. Ni kan se dollartecken i mina ögon va?

På måndag ska jag till sjukhuset.
För foten.
Som aldrig blir bra.
J*vla fot.
Jag måste ju träna om de ringer och vill testa mig till deltid i höst.
Och så måste jag bli frisk.

Lyssnar som en galning på Dixie Chicks - Not Ready To Make Nice
Laddade hem massa låtar från gruppen iförgår. Rätt så bra grupp, lite country.
Nähe.. städa rummet. Om jag säger bombnedslag så kanske ni förstår?

Ps. Diggar syrrans smajlis på magen med vindruva i naveln, om man skulle lägga upp bilden här.... Ds

Var på blodgivningen i tisdags. Mådde bra och var pigg. Åkte inlines 1 h 45 min på kvällen. Dagen efter var värmen olidlig. Trött som tusan, antingen för blodet och inlinesen. Det var 28.2 grader på jobbet. Mådde så illa.

Igår hämtade jag glasögonen i Karlskrona. Sen badade Ida och jag i trehörnan med hunden Eros. Frös lite men tänkte väl inte mer på det.

Idag när jag vaknade var jag förkyld och dålig.
Gick till jobbet. Orkade knappt slå med hammaren. Varken fläkten eller spraya ner mig med vatten hjälpte. Det kom värme innefrån kroppen.
Jag orkade lite mer än tre timmar. Sen sjukskrev jag mig. Lade mig halv 11. Sov till 15. Utschasad.
Denna värmen har tagit kål på mig.
Så idag är jag trött. Orkar knappt upp för trappen. Varje gång jag reser mig flimmrar det för ögonen så jag för stödja mig mot något.

Jag tror att jag får trappa ner. Kanske skippa brandstationen någon helg...

Har spelat tv-spel. Brorsan har ju köpt storbildstv.. Så där låg jag i hans säng när brorsan kört till syrran och mamma och pappa är på auktion.
Ska snart ner och titta på film. Det är det enda jag orkar göra. Bara existera.

Brorsan har beställt en 19-tums-plattskärm till mig nu. Min 19-tummare tar hela skrivbordet och är så klumpig att flytta på lan.

Fick en kommentar att en kvinna aldrig kommer bli en i gänget på en brandstation. Konstigt, jag trivs ju så bra där jag är och jag är inte brandman än...
Jaja... folk får väl ha olika åsikter.

Jag skrev här i torsdags ja...

Fredagen var jag inne på Östersjöfestivalen. Köpte väl inget speciellt. Thaimat käkade jag iaf.

På lördagen tittade min bror och jag på Jas 39 Gripen som hade uppvisning över hamnen och sen tittade vi på Formula 4.
Jag fick ett par till gosedjur i de dära burarna...

I går var jag på brandstationen*höhö*.
3 larm.
1: Soja hade läckt från en båt vid hamnen. Vi lade ut en läns vid fartyget.
2: Sojan hade drivit in i Mieån och folk hade ringt. Vi lade ut två länsar till över Mieån.
3: Falskt automatlarm till Karlshamns AB, eller Aahus AB heter det nu.

Sen var det massa tet. Jag låg rätt risigt till när D skulle upp från kanten vid hamnen och jag frågar: Behöver gamligen hjälp upp?.
Haha jag fick äta det hela dagen =o) Man måste ju hålla gubbarna pigga lite.
Sedan körde vi ut till havet och badade. Kändes rätt konstigt att bada med 5 karlar. Jag brukar ju bada med ett par kompisar i min ålder. Men det var nog det tryggaste doppet jag gjort. Får man kramp är ju hjälpen rätt så nära...

Det var städdag igår. Kvävt och värmt som tusan. Jag mådde pyton, illamående och var rejält trött i kroppen. När jag skulle springa en gång när vi drog upp länsarna höll benen på att vika sig.
Idag på jobbet mådde jag med illa under förmiddagen. Så jag tror jag ska ta det lugnt och dricka mycket. Drack rätt så bra idag. Så nu är det bättre.
Men jag har ju kört runt som ett gehu överallt till kompisar, bad, brandstationen och jobb. Jobbet är mer fysiskt krävande än man tror...

Men i morgon är man blixtinkallad till blodgivningen. Har bara gett en gång innan och det var i höstas. Men eftersom man har B+ så behövs man inte så mycket.

Hoppas att ni som läser detta ger blod ni oxå. Om ni är godkända som det vill säga. Det finns inget negativt med att ge blod. Man kollas regelbundet och får betalt för det med. Dessutom så om man råkar ut för något själv är kroppen mer beredd på att tillverka mycket blod snabbare.

Oj vad tiden går.

I tisdags var det biotime. 2 ½ timme i en knökfull biosalong. Varmt som tusan, som om det inte räckte med att man dör i värmen på jobbet. Men men.... filmen var bra. Johnny Depp lyfter hela filmen...

I går åkte syrran och Daniel till Bulgarien. Hoppas att det är fint där nere ;o)
Igår började jag slipa och spackla på min bil. Pappa hade börjat lite i måndags med att ta väck rosten.
Men nu ska det putsas och färgas...Tar sin lilla tid.

Norrmännen har åkt. Men jag har inte haft problem med de de senaste dagarna. Har fått packa upp buren själv. Igår tog jag 6 burar. De väger mellan 300-500 kg st. Så lite tar man ju på en dag. Men allt demonterar man ju inte.

Blev klappad på kinden av M idag. Haha, han hade legat risigt till (i min hjärna alltså) men sen ändrade jag mig lite...

Ska duscha och sen ska vi på middag oss Ida.

Dagens låt: Cartoons - Doodah

Där hade norrmannen tur. Fick packa upp lite burar idag eftersom han inte hann med att packa upp till två banor.

Var ute vid havet med båt med Ida, brorsan och Stranne går. Ida och jag tog ett snabbt dopp (kallt), sen solade vi och grillade. Mysigt.

Och imon ska samma gäng titta på bion. Pirates of the caribean.

Fia ligger i lillmattes knä. Hon har precis varit upp på taket, 9 meter upp...Så nu e det kelet.

Och jag ska nussa.

Är astrött.

Oj där höll katten på att ramla ner...

Jag ska se till att norrmän inte får komma till sverige. Iaf inte till mitt jobb...
Några personer inom samma företag från Norge har kommit för att "hjälpa" oss.
Istället har en av dom tagit min plats. Eller ja, demonteringsbordet står jag vid. Men packa upp ur buren till min bana har tagits. Det betyder att istället för att växla med att demontera och packa upp så står jag BARA och demonterar.

När man packar upp ur buren så sorterar man och lite sånt. Tiden går mycket lättare när man klipper kablar från lampor, radio och så vidare. Men nej. Nu står jag själv vid den banan han packar upp på. Det betyder att när banan är full med apparater kan han inte lyfta upp mer förrens jag har demonterat mer plats. Det betyder att jag känner mig stressad hela j*vla tiden.

Så idag har jag nog satt världsrekord i antalet suckningar på förmiddagen. Trodde jag aldrig skulle komma hem.
Min fot började bli bättre när jag fick stå vid buren men nu när jag demonterar hela tiden och drar över tv-apparter har jag fått ont i foten igen.
Och dammet från tv- apparterna gör att jag nyser hela tiden. Har mask ibland med det är varmt och jobbigt.
Alltså har denna norrmannen gjort jobbet till ett helvete. Men jag ska fasikens få han att packa upp till några andra.
Men då kanske ni tänkte att varför kan inte han demontera lite? Nä det kan han inte för han har inte lärt sig det. De skickar några från företaget som inte kan demontera!!!
*gahh*

Nu ska jag ut och cykla med far och bror.

Älskar att ta kort med min digitalkamera...




Ja det är sommar ute. Och jag försöker njuta så gott det går, bada, snorkla, cykla, åka inlines, köra bil, vara på stationen, gå på bio och....jobba inomhus 8 timmar per dag... men men...

Pappa och jag cyklade i 1 h 40 min iförgår. Blev ett par mil iaf. Det är så fint väder. Förutom att det var motvind.

Skrev jag att pappa, brorsan och jag cyklade 3 mil för ett par veckor sen? Hursomhelst försöker vi få upp cykelkondisen lite. Börjar i lite lugnt takt. Fast inga korta rundor men iaf. Man blir ju inte så trött när man tar det lugnt och njuter av att svischa förbi vackra gårdar och ängar på landet. Särskilt när man kommer till Bräkneån och havet. Underbart att cykla då =o)
Havet kan man aldrig flytta ifrån.

Usch nu har HELA familjen semester. Fyfasikens vad orättvist. Jag tror jag ska försöka få en dag ledigt så brorsan och jag kan åka upp till Ullared.

Dagens låt: Anna Vissi - Everything

Fiskade upp detta underbara gosedjur på Tosia Bonnadagen (marknad, karuseller) i sånna burar med en klo i.
Hihi tyckte han passade perfekt i baksätet på min bil, eller hur?

Usch jag har 1 ½ arbetsdag kvar. Kommer inte bli kul att gå upp kl 6 på en lördag. Men men...Sovmorgon på söndag istället.

Var på biblan idag. Har lånat lite böcker till. Har läst ut Jeffrey Deaver - Mannen som försvann som jag lånade för ett par veckor sen. Deaver är så jädra bra. Det var han som gjorde "I samlarens spår" som blev film.

Dagens låt: Lucas Prata - And She Said

Oj vad jag har blivit dålig på att skriva här. Kan bero på att jag går upp klockan 6 fem dagar i veckan*hmf*.
Och på lördag ska jag jobba från 7 till 12 på jobbet. Mycket att göra där. Men oj vad pengar jag kommer få de timmarna. Man får 250 kr bara för att komma dit. Lite pengagalen blir man.

Men oj vad det hade varit skönt med sovmorgon. Jag har 8 sovmånar per månad. 2 av dom går till brandstationen. En går till övertid. Bara 5 kvar. Fy, jag som älskar att sova på morgonen.
Jag är mer död än levande klockan sex. Tur man inte behövde jobba skift. Man börjar klockan sex då*fy fan*.

Jaha vad har hänt då? Jo jag kokar på jobbet. Varmt som tusan, tungt att lyfta tv och dataskärmar hela dagarna. Och så har man blivit sjuk, så fort man ser en skruv någon annanstans i sitt normala(?) liv så tänker man: Å en stjärnskruv!
Och så fort man ser en tv eller data börjar man fundera var skruvarna sitter. Det är inte normalt, snacka om att ta med sig jobbet hem. *blä*

Jag är fortfarande arg på min killkompis som körde i 130 på 70/90 väg och släppte ratten och började putsa glasögonen!! Och på hemvägen släppte han åter ratten och lade armarna i kors!! Då sa jag till honom på skarpen och de två där framme bara flinar och säger "det tyckte hon visst inte om".
Hur D U M får man va?
Och så smsar man dagen efter och han försöker bortförklara med att "jag hade faktiskt knäet mot ratten och det var nog raksträcka och jag ser konjukturer utan glasögon."
Ååå, jag kan bara inte smälta det än. Tappade han hjärnan heller?
Men nej, han kör faktiskt som en dåre i vanliga fall oxå.
Men varken jag eller min bror åker med honom mer. Aldrig. Så jädra omoget och vansinnigt. Om man inte överlever* krock mot ett träd i 90 så varför köra i 130?

* Kan vara olika på olika olyckor, men träffa ett träd rak mot kommer trädet in bakom förarstolen på en vanlig svenssonbil.

Kom nyss hem från en inlines tur. Och foten höll ;o)

Jag ska bli moster!!
Åå vad glad jag blev när jag fick höra det. Trodde inte det var sant. Grät ju en hel del. Flera gånger på Tosia blev jag tårögd.
Min syster ska bli mamma!
Grattis på er, är så glad för er skull.
Det första jag tänkte på idag när jag vaknade var att jag ska bli moster (nu gråter jag igen).

När ungen är tillräckligt stor ska hon/han få åka den här.




Den nya brandbilen på stationen som jag åkte igår. Den är ju inte i tjänst än. Inga grejor är på den än. De håller på sig att lära alla nya funktioner.
Den är så snygg. Blåljusen, sirenerna och tutan gör så det nästan rasslar i äggstockarna. SÅ underbar att åka i.

Hade jättekul igår igen. Det var bara en massa tet. Skrämde brandmästaren när han gick runt ett hörn, han blev rätt så rädd vill jag lova. Men somliga straffar gud genast, fick vatten på benet när han skvätte med vattenflaskan. Haha :o)

Det blev ett automatlarm till ett äldreboende.
De tycker jag är en larmmagnet. Får alltid larm när jag är där =o)

Två hela veckor tills nästa gång. Aja, jag lär leva på detta ett tag.
Även om jag har varit ledsen för SMO så fick de en att bli glad ändå.
Jag har ju alltid gäng 3. Och där är allt på riktigt, riktiga larm med riktiga bränder. Det är ju inte så illa ändå.

*lycklig*

Jaha då var det redan helg.

Mamma tycker att jag har tagit det här bra med att jag inte kom in.
Jo jag har väl det.
Eller?
Har jag det?
Njo, gråtit har jag gjort, men mest för Ludde. Å vad han hade älskat att bada nu. Jag tycker att jag är konstig ibland. Idag när jag körde till Gyön själv för att sola eller när jag var själv i vardagsrummet börjar jag gråta, efter Ludde. Sen slutar det tvärt. Bara några tårar lixom. Måste de komma överhuvudtaget?

These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time can not erase

Jag är så himla sotis på de som kommit in på Revinge. 

Jag menar, hur många brandmän skulle skicka blommor på studenten? Jag är ju varken släkt med några 
eller känner några "privat". 
Jag är lixom bara där. Hjälper dem, hänger med de runt på stationen. Spelar innebandy. 
Jag låter mig bli räddad på övningar. Ställer upp som markör på kvällar.
Jag får köra bilar och båtsläp. Då måste de ju lita på en. 

Vad skulle jag göra utan dom?
Sa jag att de har fått sin nya förstabil? 
Fatta att jag längtar på att få åka i en S P L I T T E R N Y  B R A N D B I L ! ! !
Imon ska jag dit. Imorgon ska jag svälja gråten och säga att jag får vänta ett halvår till. 

Stack till Gyön och solade igår. Själv. Men det var skönt, behövde rensa tankarna lite.

Men det var inte kul att somna. Eller vakna idag. Inte alls kul att åka till jobbet när man inte visste hur det skulle bli senare i år. Det är det som jag är mest rädd för. Jag har planerat mitt liv sen högstadiet. Nu vet jag inte vad jag ska göra.

Fick givetvis mensen på morgonen. Tog en Citidon (de starka tabllerna jag hade under skadan) innan jag körde hemifrån. Den hjälpte inte så efter två timmar tar jag en till plus en imbumetin (som mamma inte alls var förtjust i när jag berättade det senare).
Hur som helst, det hjälpte. Hade jag inte haft tabletter hade jag nog fått gå hem, så illa är värken. Kan ju fan inte stå upp. Ont i huvet hade jag oxå...

Tabletterna gjorde mig väldigt groggy faktiskt... Kände mig drogad, men hellre lite trött och slö än smärta.

Höll på att gråta flera gånger idag, bla när jag skulle berättade om SMO för hon som står bredvid mig. hon försökte peppa mig att nästa gång kommer jag in.
Frågade den tetiga deltidaren om de behövde mer folk till deltiden i Hoby.
Fick ett nummer som jag nyss ringde. Han som jag ringde till skulle viderbefodra det till Karlskrona. Sen får vi se när nästa intagning sker.
Mamma verkade inte så glad över det för jag vet ju inte var jag får jobb i höst (5 min anspänningstid). Men det skiter jag i. För gör jag ingeting nu kommer jag bli deprimerad till max. Jag orkar inte mer motgångar. Det sägs ju att det som inte dödar, det härdar. Men det vet jag inte. Jag blir bara mer och mer sårbar tycker jag.

Men nu ska jag försöka bli deltidare. Fast kondisen måste jag träna upp. Min fot är ju inte fortfarande fullt frisk men det ska gå.
Och på lördag ska jag till station. De får en alltid att bli på bättre humör.

Jag anade att brevet om antagningen till SMO (brandmannalinjen) skulle komma idag.
Jag sprang från bilen till brevlådan och fick se ett brev från räddningsverket. Jag sprang till dörren, låste upp, sparkade av mig skorna och satte mig vid köksbordet. Det tog inte många sekunder förrens brevet var öppnat och jag började läsa. Det dröjde inte många sekunder förrens jag grät.



Varför ska allt vara emot mig? Fan... Jag kom INTE IN!!!

Förstår ni inte? Efter allt slit på naturvetenskap och får 15.40. Lägsta antagningspoäng var 16.32 i Revinge. Gick alla natur egentligen?
Fuck...
Jag skulle gå en lättare linje. För de bryr sig ju inte om att man tog den svåraste linjen.

Fan...
Om Ludde var här. Jag grät för honom senast igår.
Det är inte mitt år iår. Allt är emot mig.

Jag som planerade att så fort jag vetat jag kom in skulle jag köra till brandstationen när de jobbade.
Nu blir det tungt att komma på lördag.
Fan..
Jag kommer säkert gråta.
För jag vet att de kommer fråga. Det har de gjort varje gång och de har alla hållit tummarna.
Men det räckte inte.
När jag var nere på SMO på praktik var det många som aldrig varit i stegbilen, släckt en brand eller ens varit på ett riktigt larm. Men jag har alltihopa. 23 st larm, massa övningar och massa dagar erfarenheter.
Men det vet de ju inte om för de har inga personliga brev. Why?

Oj.
Jag skulle börjat med maten för en kvart sen. Brorsan kom hem. Hoppas han kan göra maten. Han måste väl förstå.
Just nu vill jag bara krypa under täcket om inte komma upp förrens det är nästa ansökning till januari.
Ingen som kan trösta en? Är det verkligen någon som förstår mig?

This pain is just unreal.

Evanescence - My Immortal

Oj...

Tiden går.

Jag har arbetat. Badat. Varit med Ida och Stranne å brorsan.

Badade i havet i fredags. Härligt.. Kanske inte så värst.
Kallt.
Men det finns inget bättre än havet, ingen sjö slår klipporna, saltvattnet och måsskri.
Vill ut och sola vid klipporna idag. Får se. Syrran och Daniel kommer hit.
Jag ska tvätta min bil.
Måste börja med rosten snart känns det som.

Igår hade vi grillfest här hemma. Hade kul. Massa folk jag inte träffat kom, men de skötte ju sig.
Men han kom inte. Han jag ville skulle komma. Han från jobbet. Suck....

Vi hade massa lekar och käkade massa gott. Mamma gjorde två pajer och jag bjöd på glass.

Plockade undan från festen idag.

Jo just det.
Jag stack upp till Ida direkt efter jobbet en dag förra veckan. Mamma skulle inte sluta förrens 5 så vi skulle äta tacos kvart över 5. Om brorsan kommer hem vid kvart över 4 hade han en hel timme att göra maten. På morgonen fick jag inte sticka och bada för mamma, hon tyckte jag skulle laga maten. Ringde pappa när jag slutat, han tyckte det var okej. Ringde brorsan och frågade om han kunde göra tacos, allt var framme så det var bara att börja. Jaja så han.
När jag kommer hem står pappa med tacosen. Brorsan hade inte ens börjat. Mamma var sur på mig att jag stack och bada.
Fack säger jag bara. Varför ska det gullas med honom? Idag när allt skulle plockas undan från grillning städade alla, utom brorsan. Han tittade på tv (tecknat på hög volym så man knappt kunde prata när man städade). Och mamma å pappa orkade inte tjata på honom. Jag blir så j*vla arg. En så lat j*vel. Han är fan 21 år!!!!

Men jag ska fan strejka så mamma blir riktigt sur på mig, då ska jag säga att jag gör bara exakt som brorsan. Åå ge mig styrka. Att göra mamma sur är inget att rekommendera. Är hon sur kan ingen vara glad, det är ingen för man får inte vara glad då.
Nästa vecka kommer jag ev få reda om jag kommer in på SMO, hur ska brorsan klara sig då?

Nä om man skulle ut i det fina vädret och steka av ilskan.