Trött
Gick upp vid kvart över åtta och ringde brandmästaren halv nio. Gnabb som vanligt*höhö*. Den andra brandmästaren sa att jag fick komma när jag ville på förmiddagen.
Försökte trycka ner mig tre pyttesmå mackor med leverpastej. Klöktes några ggr vill jag lova. Men lite var man ju tvungen att ha i magen. Lite över tio var jag på brandstationen. När jag kom in på gymmet där rullbandet var så var det redan jättevarmt med bara understället. De luftar inte där så ofta verkar det som..
Sen tog jag på mig larmstället och pulsbandet. Fick sörvis med luftpaketet*hihi*. Var redan törstig när jag gick på bandet. Var inte bra.
När jag hade börjat gå frågade han om jag var nervös. ja sade jag. Såg sen att min puls var på 180!! Hur faen kunde jag ha så högt, så mycket kändes det inte när jag började. Efter 6 min var jag rätt så tagen, efter de 8 minuterna var jag slut, nästa gång ska jag dricka och äta bättre. Men jag klarade det iaf. Även om jag absolut inte är nöjd med pulsen.
Fan.... jag hatar att lämna huset själv, att komma hem själv. Ingen som ligger vid dörren och väntar. Fattar inte att jag fortfarande kollar ner när jag öppnar dörren. I början grät jag för att jag inte fattade att han är död. Nu efter chocken så gråter jag för att det har gått in i huvet att han väntar inte på mig hemma mer.
Tycker inte om att vara själv här hemma. Jag gråter ju varje gång jag parkerar bilen. Vet inte hur jag ska ta mig till....
Kan man bli trött och sliten pga sorg?
Hade väldigt trevligt igår hos Ida =o) Hoppas att du blev nöjd med vår sista-minuten-present ;o)
Fia verkar ledsen idag. Hon har ju varit ensam hela dagen idag. Så när jag lade mig och vila så låg hon bredvid mig och nu när jag sitter här ligger hon i knäet. Hon bet nyss på mitt öra, det har hon då aldrig gjort. Hon gjorde det inte för att hon var arg utan hon var kelen. Hon blundade ju när hon bitit klart*hömm*.
Fick bara G på religonsprovet. Fan vad jag blir besviken på mig själv, att jag inte orkar mer. Tänk om jag får G på religionen nu? Jag har inte råd att ha mer G, vill inte riskera SMO. Ska söka in nu när jag har gjort testet. Är så tacksam att han ville ställa upp och testa mig =o)
Tog ett tag innan jag körde från brandstationen. Pratade ju med nästan alla där innan jag stack. Ska dit nästa fredag.
Oj nu ska jag börja med maten, bara han inte blir arg för att jag inte hunnit mer med middagen när han kommer hem. Brukar inte vara populärt när maten är försenad...Får se om han hjälper till idag. Kanske ska gömma fjärrkontrollen men då blir han nog sur och det orkar jag inte med just nu.
Ingen som kan trösta en som mist sin bästa vän?
Försökte trycka ner mig tre pyttesmå mackor med leverpastej. Klöktes några ggr vill jag lova. Men lite var man ju tvungen att ha i magen. Lite över tio var jag på brandstationen. När jag kom in på gymmet där rullbandet var så var det redan jättevarmt med bara understället. De luftar inte där så ofta verkar det som..
Sen tog jag på mig larmstället och pulsbandet. Fick sörvis med luftpaketet*hihi*. Var redan törstig när jag gick på bandet. Var inte bra.
När jag hade börjat gå frågade han om jag var nervös. ja sade jag. Såg sen att min puls var på 180!! Hur faen kunde jag ha så högt, så mycket kändes det inte när jag började. Efter 6 min var jag rätt så tagen, efter de 8 minuterna var jag slut, nästa gång ska jag dricka och äta bättre. Men jag klarade det iaf. Även om jag absolut inte är nöjd med pulsen.
Fan.... jag hatar att lämna huset själv, att komma hem själv. Ingen som ligger vid dörren och väntar. Fattar inte att jag fortfarande kollar ner när jag öppnar dörren. I början grät jag för att jag inte fattade att han är död. Nu efter chocken så gråter jag för att det har gått in i huvet att han väntar inte på mig hemma mer.
Tycker inte om att vara själv här hemma. Jag gråter ju varje gång jag parkerar bilen. Vet inte hur jag ska ta mig till....
Kan man bli trött och sliten pga sorg?
Hade väldigt trevligt igår hos Ida =o) Hoppas att du blev nöjd med vår sista-minuten-present ;o)
Fia verkar ledsen idag. Hon har ju varit ensam hela dagen idag. Så när jag lade mig och vila så låg hon bredvid mig och nu när jag sitter här ligger hon i knäet. Hon bet nyss på mitt öra, det har hon då aldrig gjort. Hon gjorde det inte för att hon var arg utan hon var kelen. Hon blundade ju när hon bitit klart*hömm*.
Fick bara G på religonsprovet. Fan vad jag blir besviken på mig själv, att jag inte orkar mer. Tänk om jag får G på religionen nu? Jag har inte råd att ha mer G, vill inte riskera SMO. Ska söka in nu när jag har gjort testet. Är så tacksam att han ville ställa upp och testa mig =o)
Tog ett tag innan jag körde från brandstationen. Pratade ju med nästan alla där innan jag stack. Ska dit nästa fredag.
Oj nu ska jag börja med maten, bara han inte blir arg för att jag inte hunnit mer med middagen när han kommer hem. Brukar inte vara populärt när maten är försenad...Får se om han hjälper till idag. Kanske ska gömma fjärrkontrollen men då blir han nog sur och det orkar jag inte med just nu.
Ingen som kan trösta en som mist sin bästa vän?
Kommentarer:
Postat av: Anders
Ja, man kan bli alldeles utchasad av sorg, speciellt när sorgen gäller en förlorad vän. Du har mina sympatier, har själv varit där. Det bästa du nog kan göra är att skaffa dig en ny vän. Även om det aldrig ersätter en gammal, så får du i alla fall något nytt att glädjas åt.
Trackback