Brandkvinnan

Klockan nio imorse när jag sov ringde min mobil.
Det var M från brandstationen som undrade om jag hade lust att ställa upp i blåljus cup kl 10.
Jag var inte säker för jag är ju inte så bra. Men till slut sa jag att jag kommer.
Så det var till att raka benen, packa och byta om. Frukosten gjorde snälla mamma så den käkade jag i bilen. Inte så bra med kletig marmelad. Och mitt i allt när marmeladen rinner så ringer den goa brandmästaren.
Brandman M var inte säker och jag hajjade rätt vid vägbeskrivningen. Tur att brandmästaren ringde för annars hade jag kört fel.
Men jag hittade till slut. Som tur var hade jag papper i bilen för ratten blev lite kletig...

Tio i tio var jag på plats..
Två tjejer till hade de lyckats få ihop. Och tur var väl det eftersom det alltid ska vara en tjej på plan.
Jag hade lite träningsvärk i benen så det var lite jobbigt. Nu är mina lår helt slut, det var inte kul att koppla på vägen hem.
Är fortfarande täppt i bröstet så mamma skickade med mig en bricanyl. Den hjälpte lite iaf.

Vi spelade 4 matcher och sen final.
Vi vann mot tullen, ambulansen, väktarna och förlorade mot polisen.
I finalen förlorade vi mot polisen igen. Äsch då. Men det var kul. Två poliser knuffade till mig så jag åkte över sargen med ryggen/sidan före. Men det var bara till att rulla runt och upp igen.

Jag kommer inte kunna gå imon.
Bara så ni vet ;o)

Men det känns bra att ha fått göra en insats. Och nej jag gjorde inga mål. Men vad begär man ;o)