Brandkvinnan

Lillkillen mår bra.

Och förädrarna oxå.

Men fan vad vi är oroliga.

Jag vet inte hur jag ska trösta mamma. Försöker säga rätt saker så att hon kommer i positiva tankar. Men ändå vill jag inte säga att det kommer gå bra. För det har jag ingen aning om.

Usch jag mår så illa.

Igår spelade jag mammas favoritlåtar så hon blev på bättre humör.

Men nu när jag har berättat att jag inte kan somna på kvällarna så blev hon mer bekymrad. Så jag ska inte säga nåt mer. Det är onödigt. Men de kunde ju knappast undgå min pyntning imorse*ler*. De hade inte hört någonting och jag satte upp pynt på mammas dörr ;o)

Nu ska vi ha pizza...