En olycka kommer sällan ensam...

I onsdags pallrade jag mig till skolan för att fixa lite och gå på två lektioner. Men jag mådde fortfarande inte bra. Och så fick jag reda på att vi skulle upp till SAAB i Trollhättan igår(inom mitt projektarbete)... Typiskt när man är sjuk! Satt i en minibuss i tio timmar igår, tror ni man mådde illa då?*gah*.
Hur som helst så var det faktiskt fräckt att se när en bil blev en bil av plåtrullar. Och alla dessa robotar som svetsar och donar å grejar, fascinerad.
I onsdags så bestämde jag med historialäraren att jag kunde göra provet idag. Problemet är att jag kom hem kvart över tio igår(bussen gick sju på morgonen). Och sen i morse mådde jag illa och var så trött att jag knappt orkade stänga av mobilen. Tog ett tag innan jag somnade igår ju för illamåendet. Och mamma och pappa blev inte alls glada för att jag stannade hemma idag. Mamma tyckte att det kunde bära eller brista med provet. Jaha? Får man ingen chans att göra ett prov när man är frisk? Gränsen till att jag kommer in till SMO är hårfin, bara ett G i hisoria kan vara ödestiget. Vad gör det om jag gör provet direkt efter sportlovet?

Ludde har fått sina anfall från och till. Igår när jag åkte från Trollhättan ringde mamma och sa att han hade mått jättedåligt innan mamma skulle till jobbet så hon lämnade Ludde hos farmor. Stackars farmor grät hela dagen, hon är ju så glad i honom.
Sen när brorsan och pappa kom hem körde de honom till veterinären. Epilepsi har han och fick medicin. Lätt att få den nyheten när man har 15 mil kvar innan man är hemma.
Idag när jag var själv med honom låg jag i soffan nere och vakade över honom. Han fick ett anfall inne så han pissade ner sig. Fick ju torka upp det. Sen två ggr när jag var ute med han fick han anfall och föll ihop och pissade ner sig. Sista gången jag var ute med honom kissade han på fyra ben fast han låg ju inte ner. Men sen började han springa mot vedboden och föll ihop flera gånger i snön. Flera gånger grät jag och trodde han skulle dö. Varför hjälper inte medicinen för....Innerst inne vill jag att han ska avlivas. Han ser så ledsen ut när han fått sitt anfall. Åå lille Ludde. Vad ska vi göra när du inte finns med oss längre?

Så det är jädrigt tufft nu. Och det blir inte bättre när man inte får vara hemma när man är sjuk.
Och imorgon vill jag till brandstationen. Det är mitt ljus i tunneln. Om jag mår illa imorgon med så gör det inte så mycket att jag går och vilar lite. Jag tror det blir bättre när jag kommer ifrån problemen hemma lite.
Hoppas mamma inte förbjuder mig. Kan ju verka konstigt att inte vara i skolan idag och sen vara på brandstationen imorgon.
Men men.... jag hoppas jag får sova inatt iaf. Drömmer en massa mardrömmar, inte kul alls.

Vill ut och dricka för att slippa problemen ett tag. Men har man någon att festa med? nopp. Pengar till dricka? nopp. Pengar till puben? nopp. Får man dricka? nopp, går på penicillin.

Så det bästa botemedlet mot min depression är en dag på brandstationen. Och sen en bra sömn oxå... Och en mamma som man inte behöver oroa sig för. Hon äter dåligt och hon får absolut inte gå ner i vikt...

Dagens låt: Madagaskar - I likte to move it

Den låten får en att le lite iaf. Från filmen Madagaskar är den.

Sökes: En trygg famn att krypa upp i

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits