Brandkvinnan

Idag är jag arg!!!

Både på den ena och den andra.

För det första:
Igår lagar man maten, bär in en tung potatissäck med två kryckor, skalar och kokar potatis, steker snitzlar och gör sås. Det låter enkelt men med två kryckor är det inte så kul, man blir öm i foten när man försöker parera. Men räcker det tror ni?
Han hjälper till att duka fram maten när han kommer hem, so far allt lugnt. Men sen när man ätit klart och försökt plocka undan lite och sätter sig vid tv. Då kommer han och visar att halva kaffekannan är fullt med stekflåt. Innan jag gick på kryckor lagade jag fan maten själv och plockade undan under tiden. Och så kommer han med kaffekannan!!
Det hade varit så lätt för honom att ta en lase och torka utan att säga nåt.
Men jag säger inget för då blir det ju givetvis bråk. När han kommer tillbaka vid spisen så säger han: Inte för att vara taskig men det så förjädrigt ut efter dig på spisen. So what??? Skulle han inte kunna torka den?
 
Igår sa han att det var nog första gången han skar en citron. Då kanske ni förstår hur mycket han är i köket.
När mamma eller pappa ska ha hjälp så är det alltid mig de ropar på eller jag som frågar om de behöver ha hjälp. Han slipper bara för att han har en k** mellan bena*åååhhh*.
Jag är så jädra arg för denna könskillnad, han är två år äldre än mig men ändå är det jag som ska lära mig laga mat först. Men idag ska han fan få laga maten själv, då kan han gnälla hur mycket han vill och så förstår han hur det är att laga mat. Det har han nog bara gjort en gång och det var i början av gipset.

När man var frisk kunde man ha kastruller/stekpanna på alla fyra spisplattor, göra en sallad, duka undan och duka fram och samtidigt plocka undan och torka upp efter hand.
Och så gnällde han häromdagen när han fick ta över att steka falukorv direkt han kom hem. Jag måste byta om och tvätta händerna säger han. So? Jag har fan kunnat byta om, gått på toa och tända lampor under tiden jag lagat mat.
Men visst jag älskar min bror och han är jättesnäll, men för det kommer man inte undan.

Jag storbölade igår när jag lagt mig, jag orkar inte hålla på, så fort man inte orkar tillräckligt blir det gnäll.

Sen kommer  man till skolan idag, på framsidan har de vattenkrig så jag tar bakvägen. Precis när man var vid dörren kommer en tjeja och hivar vatten på mig, som om hon inte hade sett kryckorna. En sak om jag inte hade kryckor, men nu kunde jag ju fan varken ge tillbaka eller hoppa undan, jävla idiot. Man skulle fan köra hit tankbilen och sätta vattenkanon på henne*gahh*.
Okej jag är så avis, jag längtade efter detta vattenkriget sen jag började gymnasiet men nu kan man inte vara med på ett skit.

Märks det att jag är arg, trött och fullkomligt utsliten?

Fia låg hos mig inatt, så jag sov inte så bra. Men hon brukar ju sova hos stormatte nu när inte Ludde håller henne sällskap. Så Fia låg nästan hela natten hos mig.

Och imon fyller jag år. Ska man inte vara glad då? Kanske blir glad ikväll eller imon. För nu så kvittar det om jag fyller år imon eller om ett halvår.

Lyckopiller nån?