Brandkvinnan

Ska jag ta allt från början?
Brorsans bil stod ju ivägen i förgår så jag kunde inte ta pappas bil och köra en sväng. När pappa och mamma kom hem så frågade pappa om brorsan och jag var ovänner. Började ju gråta, var så himla trött och glad att mamma och pappa äntligen var hemma. Pappa suckade när jag berättade vad han sagt (han hade gnällt lite till efter senaste inlägget) och gick ner och pratade med brorsan. Mamma tyckte att lite kunde jag ju plocka undan efter mig. Det gör jag ju så gott jag kan. Fan jag trodde det skulle bli bättre när de kom hem.

Lade mig i badet och var allmänt trött på livet. Saknar Ludde så enormt.
Igår var det första födelsedagen utan honom. Var nära att gråta när jag öppnade paketen, han älskade paket ju och fick alltid ett eget. Men han var nog med oss, hoppas jag.

Men jag hade kul igår, fick massa fina presenter och blommor, tack alla ;o)
Alla kom runt tretiden och den sista "gästen" körde halv 12. Vi käkade tårta, grillat, spelade kort, löste korsord, Ida blonderade slingor på Jessan och tittade lite på tv. Så det var full rulle hela dagen. 8 pers på nedervåningen*hihi*.

Tack Ida för att du finns!

Idag ska vi ha LAN här, fast vi sover på natten. Spektaklet börjar 4.

Jag saknar att åka inlines, att springa, dansa, cykla, gå överhuvudtaget, klippa gräs, tvätta bil, köra bil, plocka blommor, ja allt...
Men det är bara sex dar kvar. Då e det tältning...