Brandkvinnan

Jahopp...
Ännu en dag avklarad. Idag är det "bara" 11 dagar kvar innan gipset ska bort. Det betyder att jag redan gått 10 dagar med gipset.
Fast det gör ju ont. Och det är trist. Och sova är svårt.
Men jag tänkte på en sak. Så många ggr jag har trillat av hästen, kört omkull både med cykel och moppe, åkt pulka utan hjälm i 65 km/h efter bil, blivit inknuffad i all världens fart i stolpe på rugby, fått halsgrepp på rugby och landat på bakhuvet. Och vilka smällar man fått i handbollen och jujitsun.

Ja då ska jag nog vara glad att när det väl gick åt helvete så var det inte så farligt iaf.

Idag tänkte jag göra en massa läxor så jag blir av med skiten. Det går inte att skjuta upp det längre. Ju snabbare jag gör det, desto snabbare kan jag ta lov ;o) Smart va?

Vem var ute och festade igår då? Själv satt jag hemma och spelade kort med familjen. Värdesätter familjen högra än supande. Fast det kan ju bero på att jag inte kan gå så långt utanför huset. Och så var det så pissigt väder.

Pappa och jag ska göra bältesundersökningen idag tänkte jag. Å vad mycket jag ska göra idag.

Tack för att ni som läser detta orka läsa min blogg dag ut och dag in*ler*. Vilka ni nu är...