Brandkvinnan

Det var nervöst att köra till Ystad iförgår. När jag skulle stanna för att kissa i diket hörde jag en katt majua lite svagt. Trodde att det var en katt som blivit påkörd så jag ropade på kisen. Då mjauade den konstant och jättehögt. Sen kom den fram till mig och var så kelen. En kattunge mitt ute i skogen vid den stora vägen. Jag tog upp den och den var så glad att den hittat en själ ute i den ensamma världen. När jag skulle gå till bilen hängde den med precis intill mig. Jag satte mig i passagerarsätet och ringde hem för råd. Då hoppade katten upp i knäet. Och jag som skulle passa en tid i Ystad.
Så jag satte den i bilen och körde iväg till närmaste bonngård så den kunde hitta lite andra människor. Förstår ni hur svårt det var att köra iväg när katten mjauar och tittar på mig?
Jag är inte förvånad om det är en sommarkatt som någon har dumpat. På hemvägen körde jag tillbaka där jag släppte den men såg den inte.

Hursomhelst gick det bra i Ystad. Klarade uppkörningen ;o) Kändes skönt att ha det gjort iaf. Har tänkt på det hela sommaren. Så nu kan man köra brandbilarna lagligt*thihi*.

Badade igår i Trehörnan. Blev väl kanske sista för i år. Hösten verkar ju ha kommit för längesen*suck*.
Skrubbade huset igår med. Det är nån sorts mögel som sitter i träet. Men med lite klor och vatten så går det lätt att skrubba bort.

Igår skulle vår lilla Ludde fyllt 15 år. Tiden går men saknaden består..


Har en del inomhus som ska göras nu när det regnar. Sen får jag se om man hinner titta på en film. Har ju så många filmer jag inte sett än.
Simma lugnt i höstregnet...