Rökdykning med riktiga brandmän ;o)
Idag började man med att plocka ihop luftpaket halv åtta.
Jag mådde riktigt kass och funderade på om det verkligen var så hälsosamt att rökdyka. Mamma och jag hade kommit fram till at jag inte tål kloret i bassägnen för jag blir likadan varje gång, täppt i bröstet och trött i kroppen. Så jag visste väl att jag inte kunde dö av att anstränga mig.
Men aldrig trodde jag att det skulle bli så jobbigt.
Vi i Smo 7 skulle egentligen vara tre i varje brandbil och resten riktiga brandmän som ska vara ledare. Jag och M var bara två. Alltså fick vi aldrig vara pumpskötare utan fick in och rökdyka varje insats.
Första insatsen var i gröna huset. Gick ok, var lite trött i slutet av värmen när jag dämpade ner branden.
Andra insatsen var jag RD2 vilket gjorde att jag fick dra slang. Denna gången var jag ritkigt trött, skulle dra slangen upp för trappen, jag nästan hyperventilerade för att få luft i lungorna. TIll slut hade vi dåligt med luft när vi kommit upp för andra våningen så vi fick ut.
När jag satt ute så funderade jag på om det verkligen var så smart att fortsätta med insatserna.
Sen var det lunch och jag hade samlat nya krafter (vilket tog slut när jag skulle springa efter min luva jag glömt).
Började med kemlarm där jag och M fick rädda en person fastklämd under en truck med nivå 1 i skyddskläder.
Efteråt skulle vi sanera styrka två eftersom de hade kemdräkterna på sig (nivå 3).
Glömde berätta att jag fick underkänt på kemprovet med en poäng. Lärare M och jag gick igenom provet under tiden vi plockade ihop. Jag svarade på frågorna jag inte fått tillräckligt med poäng och fick nu godkänt. Snacka om att en stor sten föll från hjärtat.
Nu hade vi gått igenom hälften av insatserna och jag och M gick från första styrkan till andrastyrkan.
Vi fick en trafikolycka. Brandmännen gjorde väl inte så bra ledarinsats. Vi smoare (vi var alltid två styrkor på varje larm) fick gå kors och tvärs i rollerna eftersom många brandmän bara tittade på... Rena kaoset...
Efter återställdningen fick vi brand i verkstadet, vi klättrade upp via stege in genom fönstret (dåligt beslut) och sökte av.
Återställa allt igen. Tänk er 2-4 grovslangar, 4-5 smalslangar som ska ut och in i varje insats. Men jag har blivit en hejjare på att rulla ut slang :o)
Sista larmet (sjätte insatsen för idag) var brand i industri. Detta blev den jobbigaste insatsen...
Jag var RD2 och fick alltså dra slang. Fråga mig inte hur jag verkligen orkade. Jag blir andfått bara av att gå mellan vagnhallen och Anderslöv (korridoren där jag bor) och tyar knappt ta mig upp i brandbilen ibland.
Nu hade vi så långt att gå att de fick stänga av vattnet och koppla in en ny slang när vi var där inne. Nu var det tre slangar att dra. M släckte/dämpade första branden. Efter mycket om och men gick RDL längre in och kunde hjälpa oss med slangen, då var vi på slutet av insatsen. Det var ju trappor hit och dit i 360 grader och 180 graders vinklar överallt som slangen skulle dras genom.
M var så varm att jag fick bli RD1 en stund och ner i en tunnel där det brann längre ner. Slangen tar slut mitt i tunneln så jag fick sitta och vänta på att RDL kunde ta och hjälpa till lite...
Jag blev varmare och varmare, tröttare och tröttare. Till sist kom jag ner och släckte branden i brandrummet, gick tillbaka och tog skydd bakom väggen (där lärare L redan satt och tagit bästa platsen). Efter en stund när vattenångorna försvunnit lite halvsprang jag upp. Nu var hela stället avklarat och vi ville bara ut. Värmen var olidlig och vi hade tre längder slang som skulle ut. Jag fick sätta mig ner och nästan hyperventilerade, kroppen var verkligen sliten och jag började fundera på om jag verkligen kunde ta mig ut utan att bli buren. Drog slang för gladda livet med vattenångorna hängde med oss ut.
Det var en lång väg in men kändes som flera mil ut. Lärarna hjälpte till lite med slangen. Väl ute faller jag nästan ihop, drar av mig kläderna medan jag andas häftigt. Känns som att det tar evigheter att få av sig kläderna och luftpaketet. Får hjälp av RDL som drar i luftpaket. Sliter av mig jackan och bar lägger mig ner.
Då kan jag säga att jag var ytterst nära att "gå in i väggen" under den insatsen. Jag måde illa och var yr och kunde inte resa mig på ett tag. Brandmännen plockade ihop slangarna medan M och jag låg på asfalten och pustade ut.
Lärare L berömde oss väldigt mycket och sa att det var den bästa insatsen idag. Ingen hade kommit ända ner till botten av tunnel. Stora starkar, unga, friska killar klarar det inte. men en liten tjej som är mycket mindre stark och dessutom sjuk klarar det. Vad beror det på? Jo för att jag är så envis och nästan dum :o)
Oj nu börjar Greys Anatomy. Och jag som inte berättat om min bil. Kommer nämligen aldrig se han igen. Snart är han död.
(Beklagar ev stavfel och sånt i inlägget men nu måste jag springa till tv:n i Anderslöv)
Jag mådde riktigt kass och funderade på om det verkligen var så hälsosamt att rökdyka. Mamma och jag hade kommit fram till at jag inte tål kloret i bassägnen för jag blir likadan varje gång, täppt i bröstet och trött i kroppen. Så jag visste väl att jag inte kunde dö av att anstränga mig.
Men aldrig trodde jag att det skulle bli så jobbigt.
Vi i Smo 7 skulle egentligen vara tre i varje brandbil och resten riktiga brandmän som ska vara ledare. Jag och M var bara två. Alltså fick vi aldrig vara pumpskötare utan fick in och rökdyka varje insats.
Första insatsen var i gröna huset. Gick ok, var lite trött i slutet av värmen när jag dämpade ner branden.
Andra insatsen var jag RD2 vilket gjorde att jag fick dra slang. Denna gången var jag ritkigt trött, skulle dra slangen upp för trappen, jag nästan hyperventilerade för att få luft i lungorna. TIll slut hade vi dåligt med luft när vi kommit upp för andra våningen så vi fick ut.
När jag satt ute så funderade jag på om det verkligen var så smart att fortsätta med insatserna.
Sen var det lunch och jag hade samlat nya krafter (vilket tog slut när jag skulle springa efter min luva jag glömt).
Började med kemlarm där jag och M fick rädda en person fastklämd under en truck med nivå 1 i skyddskläder.
Efteråt skulle vi sanera styrka två eftersom de hade kemdräkterna på sig (nivå 3).
Glömde berätta att jag fick underkänt på kemprovet med en poäng. Lärare M och jag gick igenom provet under tiden vi plockade ihop. Jag svarade på frågorna jag inte fått tillräckligt med poäng och fick nu godkänt. Snacka om att en stor sten föll från hjärtat.
Nu hade vi gått igenom hälften av insatserna och jag och M gick från första styrkan till andrastyrkan.
Vi fick en trafikolycka. Brandmännen gjorde väl inte så bra ledarinsats. Vi smoare (vi var alltid två styrkor på varje larm) fick gå kors och tvärs i rollerna eftersom många brandmän bara tittade på... Rena kaoset...
Efter återställdningen fick vi brand i verkstadet, vi klättrade upp via stege in genom fönstret (dåligt beslut) och sökte av.
Återställa allt igen. Tänk er 2-4 grovslangar, 4-5 smalslangar som ska ut och in i varje insats. Men jag har blivit en hejjare på att rulla ut slang :o)
Sista larmet (sjätte insatsen för idag) var brand i industri. Detta blev den jobbigaste insatsen...
Jag var RD2 och fick alltså dra slang. Fråga mig inte hur jag verkligen orkade. Jag blir andfått bara av att gå mellan vagnhallen och Anderslöv (korridoren där jag bor) och tyar knappt ta mig upp i brandbilen ibland.
Nu hade vi så långt att gå att de fick stänga av vattnet och koppla in en ny slang när vi var där inne. Nu var det tre slangar att dra. M släckte/dämpade första branden. Efter mycket om och men gick RDL längre in och kunde hjälpa oss med slangen, då var vi på slutet av insatsen. Det var ju trappor hit och dit i 360 grader och 180 graders vinklar överallt som slangen skulle dras genom.
M var så varm att jag fick bli RD1 en stund och ner i en tunnel där det brann längre ner. Slangen tar slut mitt i tunneln så jag fick sitta och vänta på att RDL kunde ta och hjälpa till lite...
Jag blev varmare och varmare, tröttare och tröttare. Till sist kom jag ner och släckte branden i brandrummet, gick tillbaka och tog skydd bakom väggen (där lärare L redan satt och tagit bästa platsen). Efter en stund när vattenångorna försvunnit lite halvsprang jag upp. Nu var hela stället avklarat och vi ville bara ut. Värmen var olidlig och vi hade tre längder slang som skulle ut. Jag fick sätta mig ner och nästan hyperventilerade, kroppen var verkligen sliten och jag började fundera på om jag verkligen kunde ta mig ut utan att bli buren. Drog slang för gladda livet med vattenångorna hängde med oss ut.
Det var en lång väg in men kändes som flera mil ut. Lärarna hjälpte till lite med slangen. Väl ute faller jag nästan ihop, drar av mig kläderna medan jag andas häftigt. Känns som att det tar evigheter att få av sig kläderna och luftpaketet. Får hjälp av RDL som drar i luftpaket. Sliter av mig jackan och bar lägger mig ner.
Då kan jag säga att jag var ytterst nära att "gå in i väggen" under den insatsen. Jag måde illa och var yr och kunde inte resa mig på ett tag. Brandmännen plockade ihop slangarna medan M och jag låg på asfalten och pustade ut.
Lärare L berömde oss väldigt mycket och sa att det var den bästa insatsen idag. Ingen hade kommit ända ner till botten av tunnel. Stora starkar, unga, friska killar klarar det inte. men en liten tjej som är mycket mindre stark och dessutom sjuk klarar det. Vad beror det på? Jo för att jag är så envis och nästan dum :o)
Oj nu börjar Greys Anatomy. Och jag som inte berättat om min bil. Kommer nämligen aldrig se han igen. Snart är han död.
(Beklagar ev stavfel och sånt i inlägget men nu måste jag springa till tv:n i Anderslöv)
Kommentarer:
Trackback