Systersonen har åkt brandbil :)

Kanske dax att skriva innan jag glömmer det. I lördags var jag som sagt på brandstationen åter igen. De måste vara trötta på mig vid detta laget :o)

På förmiddagen hjälpte jag brandmästaren att göra iordning övningen som jag skulle vara markör på. Vi tände fyr i tunneln.

Och en bil...


Scenariot var att bilen hade kört in i en byggnad och fattat eld. Jag och en docka var rökdykare, släckte bilen och gick in i byggnaden. Där inne kollapsade jag medan min rökdykarkollega (dockan) tog sig ut. Så när de riktiga rökdykarna kom fick de släcka bilbranden som hade "tagit sig igen" och sedan in igen och hjälpa en rökdykare i nöd d.v.s mig.
Var väldigt länge sedan jag hade masken på. Men bara att bära luftpaketet fick mig att inse hur dålig kondition jag är i, sorgligt nog.
Hur som helst så hittade då mig och bar ut mig =o)
När vi kom hem hjälpte jag till med luftpaketen och medan de tränade lade jag mig på soffan. Sov nästan 1 ½ timme.

Glömde nästan säga att vi fick förstärkningslarm till trafikolycka. Jag satt fram i förstabilen då brandmästaren sitter i den snabbare bilen vid trafikolyckor. Vi fick vända efter halva vägen. Men åka brandbil när solen lyser på den vita snön är inte fy skam.
Vi beställde pizza på kvällen och tittade på melodifestivalen.

I söndags var jag hemhemma för att hämta bilbarnstolen. Stannade där hela dagen.
Igår var jag barnvakt. När han hade vaknat kom hans mormor och vi körde raka vägen till brandstationen. Idag skulle han åka brandbil, som hans moster längtat efter i två år.
Givetvis var det mitt gäng som jobbade :)
Han pekade på alla lysena och ville gå upp i alla brandbilarna men fick nöja sig med förstabilen och tankbilen. Mormor satte sig i förarsätet med Mathias i knäet medan jag körde ett varv på bakgården och sen in igen. Visade honom blåljusen och sirenen*hehe*. Han var helt lyrisk när han gick där i vagnhallen. Han kan inte hur många ord som helst, men brandbil kan han säga, och vet att brandbilen säger tut tut.
Moster njöt fast var knappast avslappnad för jag ville inte han skulle röra något han inte fick röra. Dagen blev lyckad då vi lämnade stationen i samma skick som vi kom dit*ler*.

"Jag vill upp"


Dröjer några år till innan han behöver ducka :o)


Väl hemma igen satt han jämnte moster i soffan. Alla slutkörda.
Jag lovade mig själv att inte ta med honom till stationen förren han är åtta år och då förhoppningsvis med lite mindre energi*skratt*.

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits