Brandkvinnan

Försökte verkligen hålla igång och komma någorlunda iform till rullbandstestet trots inflammationen mellan revbenet och bröstbenet. Ja nu tänker ni nog att träna med inflammation det är inte bra! Så redan nu kan jag redan försvara mig att läkaren sa att jag kunde träna.
Men i tisdags och onsdags hade jag blodsmak i munnen och helt slut i kroppen (trots jag inte tränat på flera dagar). Inflammationen var värre och jag rådfrågade flera kunniga personer som sa samma sak: Gör inte rullbandstestet!
Min hjärna försökte verkligen hitta rätt utväg. Ska jag "ge upp" och inte göra testet alls eller försöka göra testet och då inte veta vad det blir för konsekvenser.
Trots min envishet och min vilja att bli brandman gjorde jag som de kunniga personerna sa. Så i med jag inte ens försöker göra testet är det helt kört med brandman till sommaren.

Ni som känner mig vet vilken besvikelse det är. Ett stort nederlag. När det inte gör ont i bröstet börjar man fundera om man kanske skulle testa att gå rullbandet ändå, men flera ggr har det huggt till av smärta i bröstet precis när jag börjar tänka i dom banorna.

Jag har trots smärtan jobbat varje dag denna veckan vilken inte har varit så lätt. Igår kväll hade jag så ont att t.o.m jag började fundera om jag skulle till akuten.
Men var bättre när jag vaknade idag. Men efter jag tvättat och fixat lite i lägenheten blev smärtan starkare att jag fick ta Citodon flera gånger under jobbet idag. Men trots det gjorde det ont. Jag är inte den som vill klaga för smärta men då fick jag inse att jag nog måste vila. Haft inflammationen i sex veckor och nu är det mycket värre.
Sjukskrev mig till torsdag. Gäller att hålla sig stilla och vila, vilken jag borde gjort från början men är lätt att vara efterklok...

Imorgon blir det firmafest (och ja, jag ska ta det lugnt, annars binder väl kollegorna fast mig) :o)