Sjukskriven
Har haft all tid i världen att uppdatera bloggen men har inte haft något att skriva om.
Firmafesten förra lördagen var jätteskoj, jag har världens bästa kollegor :)
På söndagen när jag skulle köra hem var det jättefin solnedgång så jag stannade bilen tre meter in på en grusväg för att ta lite bilder. När jag skulle backa tillbaka kom jag bara två meter sen tog det stopp. Försökte köra fram igen men det gick inte det heller. Visade sig att jag fastnat med bakdelen i issnön.
Försökte sparka, gräva och gunga lös bilen men inte då. Lyfte ut tre korgar och fyra cementplattor från bagageutrymmet så bakänden skulle lätta men det gick inte det heller. Efter 40 min ger jag upp och ringer pappsen som kom med spade och singel. Sen var jag loss.
Det resulterade att jag hade vääääldigt ont i bröstet och bilderna blev dåliga...
Var sjukskriven ända till torsdagen för då kunde ingen jobba så jag var helt enkelt tvungen. Knaprade Citodon men gjorde ont ändå. Gick till läkaren på fredagen och blev sjukskriven en vecka. Sist jag var hos läkaren gjorde det ont på ett revben, i fredags gjorde det ont på 4-5 st. Han sa att jag hade en ovanligt intensiv Tietzes sjukdom.
Började läsa på internet om andra som har Tietzes sjukdom. Det går över mellan sex mån till ett år! Dessutom var det många som hade det kroniskt och haft det i över tio år. Kändes som en svart ridå gick ner framför mig.
Var visst folk som fått åka ambulans eller blivit inlagda med morfin för de inte klarade av smärtan. Tack och lov att man har rätt hög smärttröskel (vilket inte alltid är bra).
Eventuellt ska jag få kortisonsprutor så läkningen går över fortare*hoppas*. Kände bara hopplösheten komma krypande men har så fina vänner som får mig tänka positivt. Det behövs i dessa tider.
Brandmästaren ringde och undrade om jag ville vara markör i helgen men fick ju avböja i med jag var sjukskriven. Men körde in på kvällen och tittade på melodifestivalen med dom, lite sällskap är inte fel.
Har det så bövelens tråkigt när man måste vila. Är allmänt känt att en tvilling är rastlös av sig :o)
Nähe, lägga sig i soffan och titta på film i hopp om att smärtan ska försvinna :)
Dagens låt
Firmafesten förra lördagen var jätteskoj, jag har världens bästa kollegor :)
På söndagen när jag skulle köra hem var det jättefin solnedgång så jag stannade bilen tre meter in på en grusväg för att ta lite bilder. När jag skulle backa tillbaka kom jag bara två meter sen tog det stopp. Försökte köra fram igen men det gick inte det heller. Visade sig att jag fastnat med bakdelen i issnön.
Försökte sparka, gräva och gunga lös bilen men inte då. Lyfte ut tre korgar och fyra cementplattor från bagageutrymmet så bakänden skulle lätta men det gick inte det heller. Efter 40 min ger jag upp och ringer pappsen som kom med spade och singel. Sen var jag loss.
Det resulterade att jag hade vääääldigt ont i bröstet och bilderna blev dåliga...
Var sjukskriven ända till torsdagen för då kunde ingen jobba så jag var helt enkelt tvungen. Knaprade Citodon men gjorde ont ändå. Gick till läkaren på fredagen och blev sjukskriven en vecka. Sist jag var hos läkaren gjorde det ont på ett revben, i fredags gjorde det ont på 4-5 st. Han sa att jag hade en ovanligt intensiv Tietzes sjukdom.
Började läsa på internet om andra som har Tietzes sjukdom. Det går över mellan sex mån till ett år! Dessutom var det många som hade det kroniskt och haft det i över tio år. Kändes som en svart ridå gick ner framför mig.
Var visst folk som fått åka ambulans eller blivit inlagda med morfin för de inte klarade av smärtan. Tack och lov att man har rätt hög smärttröskel (vilket inte alltid är bra).
Eventuellt ska jag få kortisonsprutor så läkningen går över fortare*hoppas*. Kände bara hopplösheten komma krypande men har så fina vänner som får mig tänka positivt. Det behövs i dessa tider.
Brandmästaren ringde och undrade om jag ville vara markör i helgen men fick ju avböja i med jag var sjukskriven. Men körde in på kvällen och tittade på melodifestivalen med dom, lite sällskap är inte fel.
Har det så bövelens tråkigt när man måste vila. Är allmänt känt att en tvilling är rastlös av sig :o)
Nähe, lägga sig i soffan och titta på film i hopp om att smärtan ska försvinna :)
Dagens låt
Kommentarer:
Postat av: Sandra
*massa kramar fining*
Trackback